I cry if I want to
När folk som varit varandras men brutit upp, plötsligt bestämmer sig för att de är rätt igen; ja, då kan jag inte annat än att fälla tårar. Som när jag läste PapaMacs sista inlägg om att han ville hitta tillbaka till sin fru. Jag vet inte riktigt vad det är som provocerar mina tårar, men de kommer, som ett brev på posten.
Bild: Fotoakuten.se
Andra bloggar om: tårar, återföreningar
Men det ÄR vacker med återföreningar!
Du, Hanna, Tack för dina snälla kommentarer i min blogg. De värmer mitt i all smärtmisär.
Kang: Ja, det är ju det... Hoppas du mår bättre snart. Smärta är inte kul!
ja, det är det verkligen. Och inget är väl så fantastiskt när man får en andra chans här i livet!
Det har varit slut mellan mig och min d*j, men nu när vi blev tillsammans igen för nästan två år sedan då kändes det verkligen på riktigt på ett annat sätt än tidigare.
Ja, man undrar hur det går för Papmac. Jag hoppas de hittar det de en gång hade och blåser liv i det igen.
Fröet: Det kanske blir bättre andra gången när man vet vad det är man saknar.
Bling: Jag hoppas att det går bra, så bra att han vill berätta det för oss!
Jag är också en sån som har nära till tårarna vid dylika tillfällen... Lite jobbigt ibland men ändå ganska skönt att man är allt annat än känslokall! Och heja Papamac. (Forum kan som bekant röra på sig...;))
Petra: Det är kul att vi håller bloggen vid liv, med eller utan Macen själv!
Fin bild. Den står för sommaren :D:D
Thanks, keep up the good work.
