Hannas Plats

På arbetsförmedlingen jobbar de som varit arbetslösa ett par år och som inte heller McDonalds ville anställa i slutändan. Det har jag fått bekräftat idag.

Skulle dit och verifiera några meriter idag och det var tio könummer före mig. Bara det kändes gränslöst jobbigt. Men det visade sig dessutom ta en timme!! Då sitter de som jobbar där och fifflar med att höja bordet och sedan sänka det igen mellan kunderna. Dessutom står de och ser lite ängsliga ut innan de trycker fram nästa i kön, som att de är lite oroliga att deras lunchavbyte aldrig ska dyka upp. Lite speed, tack! Mitt möte där tog kanske runt två minuter. Vad gjorde de andra tio som var före mig?

Eftersom det var mer än två veckor sen jag skickade in papper till a-kassan och jag ännu inte har hört något, tänkte jag att det var lika bra att ringa dit och kolla att de fått mina papper i alla fall. De skulle väl kunna bekräfta en sån liten sak via e-brev så att man inte behöver gå och undra. Då säger den nosige lille mannen i luren (som antagligen inte fick någon anställning ens på arbetsförmedlingen) att inget beslut har tagits eftersom jag inte verkar vara inskriven på arbetsförmedlingen. De har i alla fall inte fått något sådan bekräftelse. Jag vet ju att jag är det och att jag varit där två gånger sedan dess så jag ringer argt upp dem och frågar hur det står till med bekräftelsen. Damen på kundtjänst säger att det verkar som att den fallit mellan stolarna, den lilla detaljen, trots att jag varit där ett antal gånger och gjort allt man ska för att inte kastas ut därifrån.

Jag frågar mig nu, ska man behöva dubbelkolla allt? Tänk om jag väntat ytterligare några veckor i hopp om att få ett beslut i brevlådan eller lite pengar på kontot? Kunde inte a-kassan ha skrivit till mig om detta delikata, lilla problem. Någonstans borde det väl finnas en kontrollfunktion. Eller heter den Hanna?

Till råga på allt har jag alltid sånt oflyt med bussarna när jag varit på arbetsförmedlingen. Idag var det tio minuter kvar tills den skulle gå. Då passade jag på att gå in på Chokladfabriken. Det är jag lite glad för nu, för det betyder att jag i alla fall ett litet verk med citron och maräng att trösta mig med till kaffet - som serveras nu!