Hannas Plats

Jag gillar tanken på återvinning och att källsortera sina sopor, med tanke på hur mycket sopor vi alstrar i västvärlden idag. Jag gör det också i viss utsträckning, så gott det nu går. Men något som jag är extremt dålig på är att gå iväg med de där jäkla soporna när de ska någon annanstans än till sopnedkastet. Även om kartonginsamlingen och batteriholken finns i samma hus kommer jag helt enkelt dit alldeles för sällan. Så det ligger konstant saker i min lägenhet som ska bäras iväg på. Så stort har jag inte heller att jag lyckas se det mest hela tiden - och irritera mig på att ingen burit iväg på det.

Något jag väntat på i flera månader är den rullande miljöstationen. Förra året var den här med jämna mellanrum, men sedan jag städade ur mitt kemikalieförråd har den inte skådats (det var i oktober). I år visade det sig att den kommer först i mars. Det är som tur är ganska snart för det har stått en påse med diverse miljöfarligt avfall här sedan oktober. Hur kom dessa då in i mitt hem kan man fråga sig? Jo, de kom med min käre far i samma veva som jag flyttade hit, för snart sju år sen. Har inte använt mycket av klorinet eller kalklösningen sedan dess. Men det var ju tur att jag fick lite av den varan.

Jag hoppas bli av med avfallet i mitt hem snarast. Annars har jag snart ett eget sopberg, till skillnad från en egen måne...