Tomt och trist
Jahapp. Då var historien om Salander redan upprullad framför mina ögon. Snipp snapp snut. Det känns lite tomt just nu. Ingen bra känsla alls.
Igår började jag sätta mig och författa en bok, för att på något vis försöka väga upp tomheten. Den handlar om Salanders syster.
Nädå, det gör den verkligen inte. Men om nu inte Stickan förser mig med underbara bilder, så får jag väl försöka bli självförsörjande av dem.
Andra bloggar om: stieg larsson, salander, tomhet, författande
Igår började jag sätta mig och författa en bok, för att på något vis försöka väga upp tomheten. Den handlar om Salanders syster.
Nädå, det gör den verkligen inte. Men om nu inte Stickan förser mig med underbara bilder, så får jag väl försöka bli självförsörjande av dem.
Andra bloggar om: stieg larsson, salander, tomhet, författande
Kommentarer
Postat av: Fröet
du kan väl skriva en bok om Elisabeth Selander som har
adhd?
Postat av: Hanna
Fröet: Vilken fantastisk idé! Jag känner redan hur inspirationen flödar!
Postat av: Ellinor
Du har satt igång! Vad roligt! Hoppas att idéer och inspiration flödar:)
Postat av: Hanna
Ellinor: Jag ska nog inte säga för mycket i nuläget :)
Postat av: rosenblom
Du ska nog inte förlita dig till Stickan... Och jag har hela boken kvar. Det kommer jag iofs alltid ha ;-) Det är så man förhindrar tomhet. Köp en bok du aldrig kommer läsa och försätt dig i ovisshet om dess innehåll. Ständigt nyfiken. Aldrig tom.
Postat av: Hanna
Rosen: Det låter inte tillfredsställande. Inte tillfredsställande alls.
Trackback
