Hannas Plats

Jag har strosat runt i staden i dag. Jag hade glömt hur mycket människor det finns i den. Löningslördag kanske är extrem, men jag tror inte jag har varit ute på en lördag på hur länge som helst. Jag blev lite förvånad över hur mycket sköna människor det finns. Jag brukar väl mest sitta instängd på lördagar, anrätta någon middag, städa, plugga eller annat.

Jag lyckades, om inte springa på, åtminstone se ett antal bekanta ansikten. Både av den lokala och den globala sorten (åtminstone regionala). Det var kändisar och gamla bekanta från hemstaden. Jag gick runt och kände mig helt isolerad i min egna värld. Jag hade mössa (annars fryser mina öron sönder och trillar av när det blåser och är så kallt som det är idag) och halsduk och gick med musik i öronen. Jag blev som i en egen kokong. Ändå lyckades jag alltså observera min omvärld. Det är helt otroligt.

På vägen hem tog jag en lite oväntad väg. Lyckades hitta ställen jag aldrig sett tidigare som ligger fem minuter från där jag bor. Borde kanske utforska min omgivning lite oftare.

Under eftermiddagen har jag i alla fall varit fast i köket. Det har blivit en chokladkaka med tryffel som såg väldigt trevlig ut. Tryffeln smakade också väldigt gott när jag slickade verktygen. Sen blev det sockerkringlor också. Får se hur de artar sig när de är sockrade. Nu väntar en lasagne på mig i ungnen. Är man husmor så är man.