Hannas Plats

Det var dags att utöka familjen igen. Vi har ju redan en liten Skruttis och jag tycker på något vis att det räcker. Men nu säger brorsan att det ska komma en till. Ska jag klara av att bli kär i ett barn till? Jag vet inte. Skruttisen är ju nummer ett i mitt hjärta och jag har svårt att se att det skulle förändras. De har sagt att de ska klämma fram ett helt fotbollslag så jag antar att de får lov att ligga i. De verkar definitivt göra det. Jag ser mest fram emot skräckscenarier på landet. Morgnarna kommer att bli ännu tidigare, kaoset runt omkring familjen ännu större. Sen gör det inte saken bättre att de bosätter sig på landet hela sommaren så att ingen annan kan få en lugn stund där riktigt. Förhoppningsvis skaffar de sig ett eget krypin. Men det skulle jag säkert också tycka vara trist. Då får jag ju inte se min favoritskruttis.

Jag tror att ångesten jag känner en släng av kan ha rent substansiella orsaker. Även lätt bakishet kan ta sig sådana uttryck. Har jag hört.