Motorsågsmassakern
Så var då den stora dagen här och förbi. O.p.p.o.s.i.t.i.o.n.s.d.a.g.e.n. Dagen D. Ångestdagen. Även okärt barn har många namn. Jag var så sjukt nervös inför min opposition. Anna, min opponent, satt och viskade saker till mig innan som inte precis var lugnande. "Hanna, det gick lite fort att skriva den här va?" Ja, jo det kan man säga. "Ingen skriver en C-uppsats på tre veckor", de bevingade ord som min käre handledare uttryckte innan jag kommit igång. "Hanna, det märktes med tanke på ditt ethos". Det var nästan det värsta. Mitt ethos är knäckt på grund av en halvers uppsats som jag skrev utan handledning. Det ethos jag arbetat så hårt på att upprätta och underhålla. Är allt förbi?
Ja, kommentarerna var många och ganska hårda, i alla fall för att vara mig. Jag är liksom inte en person som misslyckas. Om risken finns att jag ska det så åtar jag mig hellre inte en uppgift. Men räddningen verkar i alla fall finnas till hands. Det känns ju tryggt även om det innebär att jag inte kommer att vara ledig alls framöver. Som jag sett fram emot att slippa tänka på den här jäkla skiten. Jag undrar bara var min handledare fanns när jag behövde honom. Idag var han förstås lika lugn som alltid och log så omtänksamt mot mig. Han sågade för övrigt en annan persons uppsats vid knölarna verkligen. Det innebär ändå att han kan vara hård. Men varför var han inte det mot mig? Det är så dags att få de här kommentarerna nu. Det kunde ju ha fått ske lite tidigare.
Puh, den här dagen har verkligen varit tuff. Har varit i skolan från 9 till 15.30 och lyssnat på/deltagit i diverse oppositioner. Det var i och för sig bitvis kul och ganska givande, men det är riktigt jobbigt. Jag hoppas jag kommer sova tryggt inatt och inte gräma mig allt för mycket. Någon som har en bra idé om var jag kan hitta den ultimata definitionen av doxas innebörd? Ett ord jag älskar och använder frekvent. Men min definition är nog inte den mest vetenskapliga. Give me strength!
Ja, kommentarerna var många och ganska hårda, i alla fall för att vara mig. Jag är liksom inte en person som misslyckas. Om risken finns att jag ska det så åtar jag mig hellre inte en uppgift. Men räddningen verkar i alla fall finnas till hands. Det känns ju tryggt även om det innebär att jag inte kommer att vara ledig alls framöver. Som jag sett fram emot att slippa tänka på den här jäkla skiten. Jag undrar bara var min handledare fanns när jag behövde honom. Idag var han förstås lika lugn som alltid och log så omtänksamt mot mig. Han sågade för övrigt en annan persons uppsats vid knölarna verkligen. Det innebär ändå att han kan vara hård. Men varför var han inte det mot mig? Det är så dags att få de här kommentarerna nu. Det kunde ju ha fått ske lite tidigare.
Puh, den här dagen har verkligen varit tuff. Har varit i skolan från 9 till 15.30 och lyssnat på/deltagit i diverse oppositioner. Det var i och för sig bitvis kul och ganska givande, men det är riktigt jobbigt. Jag hoppas jag kommer sova tryggt inatt och inte gräma mig allt för mycket. Någon som har en bra idé om var jag kan hitta den ultimata definitionen av doxas innebörd? Ett ord jag älskar och använder frekvent. Men min definition är nog inte den mest vetenskapliga. Give me strength!
Kommentarer
Trackback
