Hannas Plats

Nu frågar jag mig igen - vart tar mina dagar vägen. Jag skulle ju ha en massa tid att ta det lugnt på nu när jag jobbar istället för pluggar. Men istället kommer jag hem sent varje dag, eller har folk här sent. Sen är jag helt slut och somnar. Det positiva är i alla fall att jag sover gott om nätterna. Det är ju inte helt vanligt. Men å andra sidan är jag ändå helt trött på dagarna. Mina ögon känns som att de ska falla ihop hela tiden. Jag tror verkligen inte att jag är gjord för att jobba. Gå upp tidigt på morgnarna kan inte vara bra. Det fuckar liksom upp hela min dag. Jag går och lägger mig lika sent som när jag pluggar - det vill säga runt tolv. Men jag hinner ju aldrig sova mina åtta timmars skönhetssömn (vilket oftast brukar närma sig nio på terminerna). Just nu blir de snarare runt sex, sju. Men jag måste ändå säga att jag tar vara på helgerna. Åker till landet tidigt på fredagen och hem till la stada igen sent på söndagen. På landet kan man ju dessutom aldrig sova längre än till nio, då mamma senast går upp. Om brorsdottern är där blir det snarare halv åtta då hon ska äta frukost. Men där känns det inte så jobbigt. Ligga i solen tär inte så hårt :-) Jag vill ha helg nu!! Imorse vaknade jag och hade ingen aning om vilken dag det var. Jag önskade mig för brinnande livet att det inte skulle vara måndag bara. Onsdag är i alla fall halva veckan passerad. Snart helg! Jag längar efter en kall folle i solen på berget vid sjön. Jag sitter på ett berg vid en sjö på mitt land. På lördag i alla fall...