Hannas Plats

Det har inte varit en jättebra helg precis. I fredags satt jag och grät över hur mycket jobb jag skulle behöva lägga ner på uppsatsen de närmaste dagarna. När jag hade ömkat klart var det bara att hugga in. Jag jobbade 4 timmar på fredagen, till sena kvällen. Jag satt och var så kaffestinn att jag nästan inte kunde skriva. Igår, lördag, gick jag upp halv 9 efter en natt utan särskilt mycket sömn. Jag satt och skrev så fingrarna blödde tills jag skulle iväg på kvällen. Idag skulle jag ha fått ledigt på grund av bakfylla. Men någon som är värre än bakfylla är bakfylla i kombination med ångest. För att bota det senare satte jag mig alltså framför datorn igen. Trött och bakfull går det inte heller jättebra att skriva. Men jag har väl fått lite gjort i alla fall. Jag hoppas på att få några dagars ledighet i veckan och det är det som peppar mig. Däremot vet jag inte om det ens är realistiskt att jag kommer att få det här gamla uppsatshärket klart. Min examinator har ännu inte hört av sig och jag vet inte om han hade tänkt underkänna mig rakt av bara. Förhoppningsvis reder det ut sig lite imorgon. Det vore helt fruktansvärt om jag har suttit och gjort om hela mitt metod- och analysavsnitt for nothing. Jag hoppas jag ska kunna sova lite inatt i alla fall. Jag brukar komma på brister i uppsatsen och vakna upp med ett ryck. Det gjorde jag även innan slussen. Den fick mig att känna falsk trygghet. Jag kan knappt hålla ögonen öppna. Ge mig styrka!