Mycket ironi
Det finns en stor charm med mina tanter på jobbet. Nu har ju min favoritroomie gått på semester men då har jag fått en annan. Hon är inte alls så lik mig, men ganska skön ändå. Allt verkar vara ganska besvärligt för henne och hon är ganska högljudd och ibland rakt på sak. Hon blir ofta irriterad på hur saker eller människor fungerar. Det gör att jag inte kan ta henne på fullt allvar - eller allvar alls. Men ändå finner jag henne mycket underhållande. Härom dagen kom hon in där jag satt och började muttra om hur folk var funtade medan hon grävde runt efter en pärm. Jag spädde på hennes mutter med att säga att samma händelse varit på tapeten tidigare. Då utbrister hon: "Nu får dom väl ge sig!" I början av meningen lät hon helt normal men bara lite trött. Men när hon kom till "ge sig" så gled hon på varje stavelse väldigt länge så att det lät som att hon var ytterligt trött på människorna och bara ville kasta pärmen genom fönstret. Jag fnissade lite för mig själv just då. Men senare när jag satt och gjorde urtrist fyller-i-jobb så kom jag att tänka på sekvensen. Då fick jag en skrattattack som varade ganska länge. Eftersom hon sitter i samma rum undrade hon till slut vad som var så kul. Det var omöjligt att återge och jag skrattade helt orealistikt mycket. Men hon läts förstå att det var åt henne jag skrattade. Hon skattade lite artigt men lät inte helt road.
Idag hade jag en liknande episod. Jag lyssnade på ett av hennes telefonsamtal och hon har så mycket underliggande i sin röst. Det gör henne väldigt underhållande att lyssna på. Återigen fick jag ett skrattutbrott långt senare som jag försökte förklara för henne.
Ja, hag har roligt på jobbet. Så roligt att det nästan är olagligt. Men det är oftast inte roligt tillsammans med någon annan utan snarare åt någon annan. Eller snarare kanske med. Hon låter alltid så spydig i tonen och jag tror inte hon är medveten om det. Oftast är hon inte så upprörd som hon låter, och det gör saken ännu roligare. Det är som att hon har ett så stort register att hon måste få spela ut det hela tiden.
Idag hade jag en liknande episod. Jag lyssnade på ett av hennes telefonsamtal och hon har så mycket underliggande i sin röst. Det gör henne väldigt underhållande att lyssna på. Återigen fick jag ett skrattutbrott långt senare som jag försökte förklara för henne.
Ja, hag har roligt på jobbet. Så roligt att det nästan är olagligt. Men det är oftast inte roligt tillsammans med någon annan utan snarare åt någon annan. Eller snarare kanske med. Hon låter alltid så spydig i tonen och jag tror inte hon är medveten om det. Oftast är hon inte så upprörd som hon låter, och det gör saken ännu roligare. Det är som att hon har ett så stort register att hon måste få spela ut det hela tiden.
Kommentarer
Trackback
