I mitt anletes svett
Den här eftermiddagen/kvällen har känts väldigt lång. För ovanlighetens skull får jag väl säga. Jag hann shoppa med mig det sista inför imorgon. Sen var det bara att gå hem och kedja fast sig vid spisen. Stod och lagade pastasallad så det stod härliga till. Hackade sallad, kokade pasta, gjorde fantasisk vinegrette. Sen var det middagsdags för mig och då åt jag inte av salladen. Nej, faktiskt inte. Jag fick mig lite fil och en knäckemacka. Gott, men inte så mättande i längden. Sen var det bara att börja skura lägenheten. Det finns vissa ställen som helt enkelt inte blir städade så ofta. Dessa blev det idag. Varje hörn av badrummet och hela köket - inklusive innuti köksfläkten. Jag tror inte att någon kommer att vara där och pilla imorgon, men det kändes bra helt enkelt. Sen har resten av kvällen gått åt till att försöka rota fram den perfekta outfiten för morgondagen. Det var inte det lättaste. Förutom att jag ska trivas i den och den ska kännas i alla fall lite party, så måste den rymmas i ryggsäcken tillsmamans med träningskläder, handduk, necessär, kamera och diverse annat för morgondagen livsnödvändigt.
Man kan säga att jag har svettats en del ikväll. Både av aktivitet och av allmän klibbighet. Men så kom då till slut det efterlängtade regnet. Och som det regnade ett tag. Jag var ute precis då. Jag hörde hur det började smattra mot plåttaket på huset bredvid mig innan jag kände regnet själv. Men då insåg jag vilka stora droppar jag skulle få över mig. Underbart var det. Jag gick i linne och kjol och kände mig för stunden lite avsvalkad. Men, ja, jag sprang faktiskt en bit. Det är så jobbigt med regn när jag har glasögon på mig. Eller tvärtom, det är så jobbigt att ha glasögonen på mig när det regnar.
Man kan säga att jag har svettats en del ikväll. Både av aktivitet och av allmän klibbighet. Men så kom då till slut det efterlängtade regnet. Och som det regnade ett tag. Jag var ute precis då. Jag hörde hur det började smattra mot plåttaket på huset bredvid mig innan jag kände regnet själv. Men då insåg jag vilka stora droppar jag skulle få över mig. Underbart var det. Jag gick i linne och kjol och kände mig för stunden lite avsvalkad. Men, ja, jag sprang faktiskt en bit. Det är så jobbigt med regn när jag har glasögon på mig. Eller tvärtom, det är så jobbigt att ha glasögonen på mig när det regnar.
Kommentarer
Postat av: Mariuskatinka
Keep up the good work.
Trackback