Tänkaren
Jag har intagit min tänkarposition. Svävandes lite ovanför golvet. En ultimat plats för tänkande. Där tänker jag mina bästa tankar.
Om man kunde få betalt för att tänka så skulle jag vara miljonär vid det här laget.
Om jag skrev en självbiografi skulle den heta just Tänkaren.
Materiellt sett är det en gratis sysselsättning.
Samtidigt kostar det på. Att tänka.
Läs även andra bloggares åsikter om tänkaren, fredagsnöje
Om man kunde få betalt för att tänka så skulle jag vara miljonär vid det här laget.
Om jag skrev en självbiografi skulle den heta just Tänkaren.
Materiellt sett är det en gratis sysselsättning.
Samtidigt kostar det på. Att tänka.
Läs även andra bloggares åsikter om tänkaren, fredagsnöje
Missbruket fortsätter
Ett nytt viktigt attribut har landat i min studietillvaro. Det står alltid i närheten av mig.
Jag måste nog bunkra upp med ett lager. Jag slickar så snabbt bort den från läpparna efter att jag haft på den.
Läs även andra bloggares åsikter om försvarets hudsalva, missbruk
Jag måste nog bunkra upp med ett lager. Jag slickar så snabbt bort den från läpparna efter att jag haft på den.
Läs även andra bloggares åsikter om försvarets hudsalva, missbruk
All about hair
När jag gick i mellanstadiet hade vi en magister med Robin Hood-frisyr. Inte diskret, inte särskilt läckert och ett konstant samtalsämne för oss småttingar. Jag undrade ofta om det var så de skulle se ut, männen, när jag blev stor.
Svaret är nej.
Nu poppar de upp som svampar i jorden - de rakade männen. Helrakade, millimeterrakade, med glasögon, utan. Och jag kan bara säga att det är en fröjd för ögat. Så läckert!
Ibland känns det nästan som att de är klonade, de är ju överallt.
Men jag gillar det.
Läs även andra bloggares åsikter om skallighet, klonade, snyggingar
Svaret är nej.
Nu poppar de upp som svampar i jorden - de rakade männen. Helrakade, millimeterrakade, med glasögon, utan. Och jag kan bara säga att det är en fröjd för ögat. Så läckert!
Ibland känns det nästan som att de är klonade, de är ju överallt.
Men jag gillar det.
Läs även andra bloggares åsikter om skallighet, klonade, snyggingar
Djupdykning
Note to self:
Stäng alltid toalettlocket innan du öppnar skåpet ovan. Alltid!
Läs även andra bloggares åsikter om tappa saker i toaletten
Stäng alltid toalettlocket innan du öppnar skåpet ovan. Alltid!
Läs även andra bloggares åsikter om tappa saker i toaletten
Midnatt råder
Mörkret lurar mig att tro att jag har arbetat klart för länge sen. Men klockan är för tusan bara 4!!
Det känns som midnatt. Kanske ännu mer eftersom jag fortfarande inte har något riktigt vettigt ljus i köket. Jag har höga förhoppningar om att helgen ska komma med ljus! ♥
Läs även andra bloggares åsikter om höstmörker, varde ljus
Viktiga iakttagelser
Jag blir inte bakis när jag dricker champagne eller sprit.
Varför består då hela mitt bestånd av rött vin?
Det kanske kan vara något att fundera över i framtiden.
(Nog skulle jag vilja att hela mitt bestånd bestod av champagne men det har jag nog inte råd med...)
Läs även andra bloggares åsikter om alkohol
Telebolag och jag går inte ihop
Vad är det med materialismen idag? Igår skulle jag försöka lirka med min tele/bredbandsleverantör för att försöka slippa betala de månader när jag inte kommer att använda deras tjänster.
Visst, går bra, efter att bindningstiden gått ut. Och då kostar det lika mycket att ha ett abonnemang vilande som att ha det och använda det. Om man säger upp sitt abonnemang kostar det nästan 1000 spänn att starta upp ett nytt.
Allvarligt talat! Varför ska de vara så totalt rigida? Kan de inte försöka att få någon nöjd kund som har en förfrågan utöver det vanliga. Nu ska jag alltså betala flera hundra varje månad för något som jag inte nyttjar. Det är som att betala för äpplen man inte kan äta, eller ett par byxor man inte får ta med sig hem.
Varför?
När ska telebolagen börja tänka utanför boxen? De vill ju bara ha mina pengar, utnyttja mig maximalt. För att själva överleva. Jag då?
Läs även andra bloggares åsikter om telebolag, materialism, ocker
Visst, går bra, efter att bindningstiden gått ut. Och då kostar det lika mycket att ha ett abonnemang vilande som att ha det och använda det. Om man säger upp sitt abonnemang kostar det nästan 1000 spänn att starta upp ett nytt.
Allvarligt talat! Varför ska de vara så totalt rigida? Kan de inte försöka att få någon nöjd kund som har en förfrågan utöver det vanliga. Nu ska jag alltså betala flera hundra varje månad för något som jag inte nyttjar. Det är som att betala för äpplen man inte kan äta, eller ett par byxor man inte får ta med sig hem.
Varför?
När ska telebolagen börja tänka utanför boxen? De vill ju bara ha mina pengar, utnyttja mig maximalt. För att själva överleva. Jag då?
Läs även andra bloggares åsikter om telebolag, materialism, ocker
Morgonreflektioner
Till frukost idag pressade jag ananas- och apelsinjuice med lite ingefära i. Om den här bloggen skulle smaka något så skulle den smaka just färskpressad ananas- och apelsinjuice med ingefära i.
Jag undrar om jag ska sluta läsa tidningen på morgnarna. Det är verkligen bara elände (ja, och jag låter som att jag är 80 år).
Idag läste jag att sommartid ökar risk för hjärtinfarkt. Tydligen har fler fått hjärtinfarkt efter just omställningen till sommartid jämfört med övriga året. Vad lär vi oss av det? Jo, att med lite statistik kan vi få fram precis vad vi vill. Det krävs bara lite fantasi.
Läs även andra bloggares åsikter om färskpressad juice, morgontidning, hjärtinfarkt
Jag undrar om jag ska sluta läsa tidningen på morgnarna. Det är verkligen bara elände (ja, och jag låter som att jag är 80 år).
Idag läste jag att sommartid ökar risk för hjärtinfarkt. Tydligen har fler fått hjärtinfarkt efter just omställningen till sommartid jämfört med övriga året. Vad lär vi oss av det? Jo, att med lite statistik kan vi få fram precis vad vi vill. Det krävs bara lite fantasi.
Läs även andra bloggares åsikter om färskpressad juice, morgontidning, hjärtinfarkt
Födelsedagsfrossa
Lite fler bilder, on request.
Jag sitter och njuter av de sista timmarna av min 29-årsdag.
Bland annat genom att spisa Kent. Om det var en kille skulle jag vara vansinnigt kär i honom.
Och genom att dricka champagne, till slut, efter att ha förnedrat mig hos grannen då jag inte fick upp flaskan för egen maskin. Patetiskt! som Helena Bergström skulle ha sagt.
Dessutom har jag intagit lax med klyftpotatis. Lite galen kombo. Men när man är själv får man äta vad man vill, som min mamma rättfärdigade min gastronomiska blandning.
Jag ska avsluta med Grey´s anatomy. Först ska jag käka ananas.
Tjipp.
Läs även andra bloggares åsikter om grannar är bra att ha
Ganska bra vanlig dag
Att fylla år gör mig rastlös. Som att jag hela tiden väntar på att något fantastiskt och oväntat ska hända. Men då måste man kanske blåsa ut alla ljusen först.
Jag har i alla fall fått bra presenter av mig själv.
Hanna fick en ny frisyr.
Dessa två godbitar som väntar på att fortstätta förgylla min dag.
Först fika.
Läs även andra bloggares åsikter om presenter, ljus i tårtan, champagne
Jag har i alla fall fått bra presenter av mig själv.
Hanna fick en ny frisyr.
Dessa två godbitar som väntar på att fortstätta förgylla min dag.
Först fika.
Läs även andra bloggares åsikter om presenter, ljus i tårtan, champagne
En vanlig dag
Idag är en vanlig dag.
Förutom att den här boxen kommer idag. Det gör dagen till en mycket bra dag. Och Kent till ett mycket intelligent band. En bättre dag för skivsläpp kan man väl knappast hitta.
Bild: www.cdon.com
Den här dagen ska jag värma upp med Generation X.
Nu ska jag gå och kolla posten.
Läs även andra bloggares åsikter om födelsedag, skivsläpp, kent
Förutom att den här boxen kommer idag. Det gör dagen till en mycket bra dag. Och Kent till ett mycket intelligent band. En bättre dag för skivsläpp kan man väl knappast hitta.
Bild: www.cdon.com
Den här dagen ska jag värma upp med Generation X.
Nu ska jag gå och kolla posten.
Läs även andra bloggares åsikter om födelsedag, skivsläpp, kent
Lukt av snö
Det luktade vinter ute i mörkret ikväll. Så där kallt och skönt och friskt som det bara gör under tidig vinter. Och efter hagelstormar tydligen.
Jag tänker på jul och knaster under fötterna, vita ångmoln ur munnen och förnedringen när glasögonen immar igen, frusna löv och frostig hård mark.
Det skulle vara vackert och härligt och underbart med lite lite snö som lyser upp dagen. Men framför allt kvällen.
Läs även andra bloggares åsikter om hagelstorm, kyla, vinter
Jag tänker på jul och knaster under fötterna, vita ångmoln ur munnen och förnedringen när glasögonen immar igen, frusna löv och frostig hård mark.
Det skulle vara vackert och härligt och underbart med lite lite snö som lyser upp dagen. Men framför allt kvällen.
Läs även andra bloggares åsikter om hagelstorm, kyla, vinter
Det haglar komplimanger
Schyssta spiror. Det är den komplimang jag har samlat på mig flest av tror jag.
Allvarligt talat tycker jag att den är ganska tråkig. Inte för att jag inte tror på den. Men för att jag inte blir så imponerad av utseendekomplimanger.
Mycket hellre skulle jag vilja ha komplimanger för mitt fantastiska intellekt och min sprudlande kreativitet eller mina inspirerande inlägg på bloggen. Dessa kommer väldigt sällan min väg. Särskilt från killar.
Nå, jag tolkar det inte som att jag är korkad. Jag tolkar det som att killarna är det.
Läs även andra bloggares åsikter om komplimanger, hagelstorm
Allvarligt talat tycker jag att den är ganska tråkig. Inte för att jag inte tror på den. Men för att jag inte blir så imponerad av utseendekomplimanger.
Mycket hellre skulle jag vilja ha komplimanger för mitt fantastiska intellekt och min sprudlande kreativitet eller mina inspirerande inlägg på bloggen. Dessa kommer väldigt sällan min väg. Särskilt från killar.
Nå, jag tolkar det inte som att jag är korkad. Jag tolkar det som att killarna är det.
Läs även andra bloggares åsikter om komplimanger, hagelstorm
Fears
Jag har slutat gråta till frukost. Istället värmer jag upp med en riktigt bra låt. Denna morgon Embassy - It Pays to belong. Den blir man glad av.
Nu gråter jag till lunch istället.
Läs även andra bloggares åsikter om tårar, terapi, måbramusik
Nu gråter jag till lunch istället.
Läs även andra bloggares åsikter om tårar, terapi, måbramusik
Hanna scribblar
Ni vet var jag finns.
Idag med en lätt släng av nackspärr.
Läs även andra bloggares åsikter om studenters ergonomiska situation
Idag med en lätt släng av nackspärr.
Läs även andra bloggares åsikter om studenters ergonomiska situation
Tydligen stammar jag också
Mycket panik blev det...
Panik
Jag får panik. Den här veckan är det jag och böckerna. Helt utan avbrott. Ingen skola. Ingen dans. Bara böcker.
Bara böcker. Och datorn förstås.
Läs även andra bloggares åsikter om bryt mina tankar
Bara böcker. Och datorn förstås.
Läs även andra bloggares åsikter om bryt mina tankar
Panik
Jag får panik. Den här veckan är det jag och böckerna. Helt utan avbrott. Ingen skola. Ingen dans. Bara böcker.
Bara böcker. Och datorn förstås.
Läs även andra bloggares åsikter om bryt mina tankar
Bara böcker. Och datorn förstås.
Läs även andra bloggares åsikter om bryt mina tankar
En timme en minut - ett år
Igår satt jag och funderade över vad jag gjorde förra året vid den här tiden.
Svaret var ganska lätt att ta reda på, om man är arkivarie som jag själv. Det finns ju faktiskt framför näsan, här på bloggen. Fritt att ta reda på för den som vill.
En snabb sammanfattning ser annars ut så här:
Blåggade, jobbade, spekulerade i mat, funderade på om jag skulle börja äta gröt, ångestattackade ibland, skrev blaj, levde med en levande blågg. Jäklar vad det kommenterades förra året. I jämförelse är detta rena skämtet. Vart har alla blåggare tagit vägen. Hör det samman med det här med börskrisen ändå, som Blingen spekulerar i.
För ett år sen längtade jag också efter Marocko. I år har min längtan antagit nya former.
Annars är det fanimej precis som förut. Och här tror jag att jag går runt och utvecklas och att mitt bloggande fläckvis dryper av kreativitet. Right!
Läs även andra bloggares åsikter om bloggliv, år, samma sak hela tiden
Svaret var ganska lätt att ta reda på, om man är arkivarie som jag själv. Det finns ju faktiskt framför näsan, här på bloggen. Fritt att ta reda på för den som vill.
En snabb sammanfattning ser annars ut så här:
Blåggade, jobbade, spekulerade i mat, funderade på om jag skulle börja äta gröt, ångestattackade ibland, skrev blaj, levde med en levande blågg. Jäklar vad det kommenterades förra året. I jämförelse är detta rena skämtet. Vart har alla blåggare tagit vägen. Hör det samman med det här med börskrisen ändå, som Blingen spekulerar i.
För ett år sen längtade jag också efter Marocko. I år har min längtan antagit nya former.
Annars är det fanimej precis som förut. Och här tror jag att jag går runt och utvecklas och att mitt bloggande fläckvis dryper av kreativitet. Right!
Läs även andra bloggares åsikter om bloggliv, år, samma sak hela tiden
Hanna, a.k.a. ?
Jag har aldrig haft ett kallas-namn som hängt med. Som nyfödd hette jag Grodan mellan mamma och bröderna. Men bara en gång, på ett vykort.
I mellanstadiet kallades jag Söder under en kort period. Mest för att jag ville kallas något. Det blev lite krystat och rann snart ut i sanden. En klasskompis började kalla mej hajen, och refererade till att jag såg ut som Jaws i Bond med mina tandställningar. Så där...
På senare år har jag inte gått under något annat epitet än just Hanna. Mig veterligen. Hur man talar om mig vet jag inte.
Inte ens i bloggvärlden har jag lyckats hitta ett alias. Jag är nog för nöjd med Hanna.
Jag undrar nu: vad skulle du vilja kalla mig? Eller hur fick du ditt kallas-namn?
Läs även andra bloggares åsikter om kallas-namn, epitet
I mellanstadiet kallades jag Söder under en kort period. Mest för att jag ville kallas något. Det blev lite krystat och rann snart ut i sanden. En klasskompis började kalla mej hajen, och refererade till att jag såg ut som Jaws i Bond med mina tandställningar. Så där...
På senare år har jag inte gått under något annat epitet än just Hanna. Mig veterligen. Hur man talar om mig vet jag inte.
Inte ens i bloggvärlden har jag lyckats hitta ett alias. Jag är nog för nöjd med Hanna.
Jag undrar nu: vad skulle du vilja kalla mig? Eller hur fick du ditt kallas-namn?
Läs även andra bloggares åsikter om kallas-namn, epitet
Bra eller anus
Gårdagen bjöd förresten på goodiebags. Kanske inte så flådiga som på bloggalorna, men ändå. De flesta verkade inte så intresserade av innehållet. Så jag passade på att länsa samtliga som var kvar. Hamstern...
Det sämsta med idag är att jag måste laga mat. Och för att kunna göra det måste jag ta mig igenom regnet till en affär. Ställer någon upp på hemleverans tro?
Det bästa med idag är att jag faktiskt inte är bakis. Men ändå, tillräckligt för att kunna upparbeta en konstant hunger. Se ovan.
Läs även andra bloggares åsikter om hit eller shit
Det sämsta med idag är att jag måste laga mat. Och för att kunna göra det måste jag ta mig igenom regnet till en affär. Ställer någon upp på hemleverans tro?
Det bästa med idag är att jag faktiskt inte är bakis. Men ändå, tillräckligt för att kunna upparbeta en konstant hunger. Se ovan.
Läs även andra bloggares åsikter om hit eller shit
Nattsuddad
Igår åkte drillflickeuniformen på. Då kan vad som helst hända. Det gjorde det också. Jag slogs med prinsessan Leia och minglade med Anna Nicole Smith. Allt utspelade sig på engelska, men med svenskar. Jag utförde uppvisning på uppvisning med stav. Tills jag tappade kjolen. Det är jag och Lill Lindfors.
Natten blev lång. Jag hann leta igenom Söders gator efter nycklar som var försvunna, i ihärdigt regn. Efterfesten bjöd på dans på en fullsatt äkta matta.
Hunger drev mig till slut hem. Innan jag la mig och sov läste jag morgontidningen. Jag vaknade med en känsla av deja vu. Mitt hår luktade rök. Det var länge sen jag led av det senast.
Idag får jag vara bakis en extra timme. Hallelujamoment hela dagen.
Läs även andra bloggares åsikter om drillflicka, maskerad, efterfest
Natten blev lång. Jag hann leta igenom Söders gator efter nycklar som var försvunna, i ihärdigt regn. Efterfesten bjöd på dans på en fullsatt äkta matta.
Hunger drev mig till slut hem. Innan jag la mig och sov läste jag morgontidningen. Jag vaknade med en känsla av deja vu. Mitt hår luktade rök. Det var länge sen jag led av det senast.
Idag får jag vara bakis en extra timme. Hallelujamoment hela dagen.
Läs även andra bloggares åsikter om drillflicka, maskerad, efterfest
Hamstrar
En väska jag köpte till studentbalen 1998 har jag nyss letat igenom varje skrymsle efter. Jag har inte använt den sedan dess och för något år sen antog jag nog att jag aldrig mer skulle behöva den.
Tills idag. En minimal tygsak som man inte behöver hålla i. Precis vad jag skulle behövt.
Istället hittade jag skor, byxor och väskor från alla tidsåldrar. En del kändes som att de hörde ihop med väskan. Ändå inget.
Kanske skulle jag passa på att dra på mig de höga handskarna jag hade på balen som kompensation.
Jag kan i alla fall konstatera att jag har en jäkla massa kläder. Leggins/strumpyxor ska vi inte tala om! Jag behöver INGA fler nu. Särskilt inte svarta.
Nu är jag svettig och stressad.
Vad sparar du på?
Läs även andra bloggares åsikter om samlaren, slängt, väska
Tills idag. En minimal tygsak som man inte behöver hålla i. Precis vad jag skulle behövt.
Istället hittade jag skor, byxor och väskor från alla tidsåldrar. En del kändes som att de hörde ihop med väskan. Ändå inget.
Kanske skulle jag passa på att dra på mig de höga handskarna jag hade på balen som kompensation.
Jag kan i alla fall konstatera att jag har en jäkla massa kläder. Leggins/strumpyxor ska vi inte tala om! Jag behöver INGA fler nu. Särskilt inte svarta.
Nu är jag svettig och stressad.
Vad sparar du på?
Läs även andra bloggares åsikter om samlaren, slängt, väska
Tears
Igår såg jag filmen Om Sara på tv. Tjej har förhållanden med dåliga killar och så vidare. Den fick en tvåa i DN. Mig gav den full utdelning i form av tårar.
Det nya i life of Hanna är att starta varje dag med att gråta över något av varierande karaktär. Det är som en egen terapiform jag tagit fram till mig själv. Att känna smärta varje dag. Huruvida den hjälper mot något är för tidigt att uttala sig om. Men jag har lite svårt att ta mig ur terapin just nu.
Läs även andra bloggares åsikter om terapi, tårar, välvärt
Det nya i life of Hanna är att starta varje dag med att gråta över något av varierande karaktär. Det är som en egen terapiform jag tagit fram till mig själv. Att känna smärta varje dag. Huruvida den hjälper mot något är för tidigt att uttala sig om. Men jag har lite svårt att ta mig ur terapin just nu.
Läs även andra bloggares åsikter om terapi, tårar, välvärt
Målet
Jag genomlevde en stressnatt med magsmärtor. Det bästa med natten var att jag var i Sydafrika och i Australien.
Jag har äntligen bestämt mig för min resrutt. Däremot har jag inte fått svar från personen som ska boka in mig om det är ok. Så det återstår att se om den perfekta resan är görbar.
När jag läser om olika resmål suger det till i hela kroppen. På ett sätt jag inte minns att det någonsin gjort förut.
Jag ska bara skribbla ihop en liten D-uppsats först. Och innan det måste jag ta reda på exakt vad sociosemiotik och kritisk diskursanalys egentligen är. Men det går väl ganska snabbt!
Idag är det lördag. Kanske ska ta tag i det där med sociosemiotiken på en gång.
Läs även andra bloggares åsikter om jorden runt, längtan, resfeber
Jag har äntligen bestämt mig för min resrutt. Däremot har jag inte fått svar från personen som ska boka in mig om det är ok. Så det återstår att se om den perfekta resan är görbar.
När jag läser om olika resmål suger det till i hela kroppen. På ett sätt jag inte minns att det någonsin gjort förut.
Jag ska bara skribbla ihop en liten D-uppsats först. Och innan det måste jag ta reda på exakt vad sociosemiotik och kritisk diskursanalys egentligen är. Men det går väl ganska snabbt!
Idag är det lördag. Kanske ska ta tag i det där med sociosemiotiken på en gång.
Läs även andra bloggares åsikter om jorden runt, längtan, resfeber
Tvättk(r)amp
I tvättstugan kommer en man nedlufsandes med inte mindre än fyra (!!!) IKEA-bagar med tvätt. Jag skulle inte stå ut med mig själv om jag skulle behöve tvätta så mycket. Tittar glatt ner på min överfyllda, ensamma IKEA-bag och tar itu med tvätten efter att artigt hållit upp dörren till the bag dady.
En timme senare kommer mannen inlufsandes till mig och tittar sig omkring, som på jakt efter något.
"Det är nu han tänker be mig om att ta över hans tvätt", tänker jag.
Men se den gubben går inte. Ta hand om din smutsiga byk själv. Tvättar du ditt så tvättar jag mitt.
Han tog över tvättstugan efter mig. Att slita med tvätten ett pass på tre timmar räckte inte för honom. Jag gissar att han är kvar där än och kommer att vara så för en tid framöver.
Låt mig aldrig samla på mig så där mycket.
Läs även andra bloggares åsikter om tvättmani, bag dad, samlare
En timme senare kommer mannen inlufsandes till mig och tittar sig omkring, som på jakt efter något.
"Det är nu han tänker be mig om att ta över hans tvätt", tänker jag.
Men se den gubben går inte. Ta hand om din smutsiga byk själv. Tvättar du ditt så tvättar jag mitt.
Han tog över tvättstugan efter mig. Att slita med tvätten ett pass på tre timmar räckte inte för honom. Jag gissar att han är kvar där än och kommer att vara så för en tid framöver.
Låt mig aldrig samla på mig så där mycket.
Läs även andra bloggares åsikter om tvättmani, bag dad, samlare
Den sjunde dagen
Jag får fan sluta räkna nu. Det kommer att bli så förnedrande när jag kommer till Den tusende dagen.
Annat hade det ju varit med en nedräkning, men någon sån finns ju inte att tillgå.
Tack och hej!
Läs även andra bloggares åsikter om stänger butiken
Nytt ansikte
Jag har ett nytt ansikte. Eller också är det stress som har det.
Varje ledig stund hemma tillbringar jag framför datorn, sökandes efter litteratur, med näsan i en bok, eller skrivandes på något skolviktigt dokument. Jag inser att allt jag gör när jag är hemma har ett syfte. Varje ledig stund ska unyttjas. Läsa kan man göra samtidigt som många andra saker!
Härom dagen insåg jag att det är till förmån för den sanitära hälsan i mitt hem. Stora dammtussar hittades bakom dörren. Att städa har låg prio.
Alla måsten ska ta minimalt med tid. Duscha, laga mat, äta, städa: jag kan göra det hur snabbt som helst. Jag stressar mig igenom sådana måsten med tankarna på annat håll. Jag har slutat lyssna på och dansa runt till musik hemma, jag har helt enkelt inte tid.
Eftersom jag hela tiden jobbar med något hinner jag aldrig ha dåligt samvete. Jag sover bra på nätterna eftersom jag kan tänka att jag har en hel dag imorgon att ta itu med allt. Pauserna är att gå och dansa eller att träffa någon för lunch - och då kopplas allt annat bort.
Men jag märker att i hemmet finns ingen fritid. Nackdelen är att jag inte hinner läsa något eget (bloggar borträknade förstås!). Jag inser också att om jag inte har något annat inbokat kan jag sitta från 9 på morgonen till 20 på kvällen med näsan i en bok. Jag sitter i köket och inser att det är mörkt och att jag inte varit i salongen 2 meter längre bort på hela dagen. Däremot inser jag att jag behöver pauser när min hjärna vägrar läsa danska och istället far iväg till betydligt varmare breddgrader för att vägra återkomma. Det händer lite för ofta...
Jag förstår inte hur jag en gång hann med att ha ett jobb!
Jag tror att jag mentalt blivit forskare redan. Jag har liksom nördtänket i mig. Allt utgår från forskningen, det är prio ett. Och ändå känner jag att jag har ett liv - eller allt är ju relativt, men i alla fall inte mindre än jag hade förut.
PS. Att skriva det här inlägget är att betrakta som grov lyx!
Varje ledig stund hemma tillbringar jag framför datorn, sökandes efter litteratur, med näsan i en bok, eller skrivandes på något skolviktigt dokument. Jag inser att allt jag gör när jag är hemma har ett syfte. Varje ledig stund ska unyttjas. Läsa kan man göra samtidigt som många andra saker!
Härom dagen insåg jag att det är till förmån för den sanitära hälsan i mitt hem. Stora dammtussar hittades bakom dörren. Att städa har låg prio.
Alla måsten ska ta minimalt med tid. Duscha, laga mat, äta, städa: jag kan göra det hur snabbt som helst. Jag stressar mig igenom sådana måsten med tankarna på annat håll. Jag har slutat lyssna på och dansa runt till musik hemma, jag har helt enkelt inte tid.
Eftersom jag hela tiden jobbar med något hinner jag aldrig ha dåligt samvete. Jag sover bra på nätterna eftersom jag kan tänka att jag har en hel dag imorgon att ta itu med allt. Pauserna är att gå och dansa eller att träffa någon för lunch - och då kopplas allt annat bort.
Men jag märker att i hemmet finns ingen fritid. Nackdelen är att jag inte hinner läsa något eget (bloggar borträknade förstås!). Jag inser också att om jag inte har något annat inbokat kan jag sitta från 9 på morgonen till 20 på kvällen med näsan i en bok. Jag sitter i köket och inser att det är mörkt och att jag inte varit i salongen 2 meter längre bort på hela dagen. Däremot inser jag att jag behöver pauser när min hjärna vägrar läsa danska och istället far iväg till betydligt varmare breddgrader för att vägra återkomma. Det händer lite för ofta...
Jag förstår inte hur jag en gång hann med att ha ett jobb!
Jag tror att jag mentalt blivit forskare redan. Jag har liksom nördtänket i mig. Allt utgår från forskningen, det är prio ett. Och ändå känner jag att jag har ett liv - eller allt är ju relativt, men i alla fall inte mindre än jag hade förut.
PS. Att skriva det här inlägget är att betrakta som grov lyx!
BA
Igår var jag hemma i en halvtimme utan att slå på datorn.
Det var ett nytt trick.
Jag ska hålla mig borta från det nu. Jag har provat, det räcker väl.
Läs även andra bloggares åsikter om anonyma bloggare, junkie
Det var ett nytt trick.
Jag ska hålla mig borta från det nu. Jag har provat, det räcker väl.
Läs även andra bloggares åsikter om anonyma bloggare, junkie
Den sjätte dagen
Igår gjorde jag det. Ja, tänkte på det innan jag skulle sova alltså.
Ett dåligt trick.
Läs även andra bloggares åsikter om i fantasin
Ett dåligt trick.
Läs även andra bloggares åsikter om i fantasin
Hur gick det sen?
Ett nutidstecken. Gör om mitt hem på tv. Jag tycker att det kan vara underhållande så länge det inte är för mycket extreme home makeover. För mycket tragedi - lycka.
Alla ser lite för lyckliga ut när det är klart. "Oooh, vad fint!" "Riktgt läckert!" "Nääääämeeeeeen...." Och så vidare.
Det jag undrar är: hur gick det sen?
Den nya tidens program borde vara att återkomma till dem som fått sitt hem omgjort för att se:
♥ Vilka som förstört charmen.
♥ Vilka som haft sönder grejerna
♥ Vilka som behövt modifiera för att kunna leva i sitt nya hem
♥ Vilka som gjort en helrenovering
Vore inte det intressant att veta? Jag tror det är en ny programidé.
Läs även andra bloggares åsikter om hur gick det sen?
Alla ser lite för lyckliga ut när det är klart. "Oooh, vad fint!" "Riktgt läckert!" "Nääääämeeeeeen...." Och så vidare.
Det jag undrar är: hur gick det sen?
Den nya tidens program borde vara att återkomma till dem som fått sitt hem omgjort för att se:
♥ Vilka som förstört charmen.
♥ Vilka som haft sönder grejerna
♥ Vilka som behövt modifiera för att kunna leva i sitt nya hem
♥ Vilka som gjort en helrenovering
Vore inte det intressant att veta? Jag tror det är en ny programidé.
Läs även andra bloggares åsikter om hur gick det sen?
Vattentricket
Ta en väska. Proppa den med mycket viktiga papper och böcker, gärna kalendern. Lägg i träningskläder. Fyll två flaskor vatten och lägg dem i väskan. Se till att den ena korken inte är ordentligt ditskruvad. Gå sedan med väskan ett bra tag. Sedan kan du upptäcka vattnet i väskan.
Se gärna till att dränka in böckerna, men framför allt träningsbyxorna som du senare ska använda. Gärna en halv liter så att det är omöjligt att vrida ur och låta torka lite snabbt. Gärna också så att det ser ut som att du kissat på dig om du skulle sätta på dig byxorna.
Sen är det bara att köra!
Läs även andra bloggares åsikter om vattentrick, olycka, nedkissad
Se gärna till att dränka in böckerna, men framför allt träningsbyxorna som du senare ska använda. Gärna en halv liter så att det är omöjligt att vrida ur och låta torka lite snabbt. Gärna också så att det ser ut som att du kissat på dig om du skulle sätta på dig byxorna.
Sen är det bara att köra!
Läs även andra bloggares åsikter om vattentrick, olycka, nedkissad
They´re back!
De har börjat dyka upp igen. Som de alltid gör. Finnarna.
Och aldrig på särskilt bra ställen, inte där man kanske anar ett litet problem. Hellre där man minst anar det och där det syns mest och gör mest ont.
Gärna en stor ömming vid näsan, och en rejäl en på kinden. Där gör det ont, där syns det och där ska jag inte kunna glömma mitt ursprung.
Varför slutar de aldrig poppa upp?!
Läs även andra bloggares åsikter om hudproblem
Och aldrig på särskilt bra ställen, inte där man kanske anar ett litet problem. Hellre där man minst anar det och där det syns mest och gör mest ont.
Gärna en stor ömming vid näsan, och en rejäl en på kinden. Där gör det ont, där syns det och där ska jag inte kunna glömma mitt ursprung.
Varför slutar de aldrig poppa upp?!
Läs även andra bloggares åsikter om hudproblem
Den femte dagen
Jag börjar få svårt att räkna.
Det enda suget idag är det i fötterna. Känns som att de ska trilla av.
Läs även andra bloggares åsikter om craving, uppräkning
Det enda suget idag är det i fötterna. Känns som att de ska trilla av.
Läs även andra bloggares åsikter om craving, uppräkning
Bottenlös
Idag har det känts som att jag varit hungrig hela tiden. Jag äter mig själv ur huset! Det är som att jag aldrig får nog. Jag vet liksom inte riktigt vad jag ska fylla på med längre.
Träningen är ju lite av "problemet". När jag tränar är jag ett matmonster. Dessutom blir middagen väldigt sen vilket innebär att jag måste äta ett stort mellanmål innan träningen (då det egentligen borde vara middag).
Det är ett dilemma vad jag ska äta som är tillräckligt men inte för mycket.
Vad äter du innan du ska träna (exempelvis) om en banan är för lite och middag är för mycket?
(Och om en påse ostbågar anses olämpligt...?)
Läs även andra bloggares åsikter om bottenlös, hunger, matdilemma
Träningen är ju lite av "problemet". När jag tränar är jag ett matmonster. Dessutom blir middagen väldigt sen vilket innebär att jag måste äta ett stort mellanmål innan träningen (då det egentligen borde vara middag).
Det är ett dilemma vad jag ska äta som är tillräckligt men inte för mycket.
Vad äter du innan du ska träna (exempelvis) om en banan är för lite och middag är för mycket?
(Och om en påse ostbågar anses olämpligt...?)
Läs även andra bloggares åsikter om bottenlös, hunger, matdilemma
Den fjärde dagen
Jag är sugen på ostbågar. Eller ostraaaiiijjer som vi säger på danska.
Jag skyller allt på Frö.
Läs även andra bloggares åsikter om osträkor, cravings
Jag skyller allt på Frö.
Läs även andra bloggares åsikter om osträkor, cravings
Med smak av sommar.
En lätt panik började sprida sig i magen. Ingen lunchplan! Vad äta?
Som tur var mindes jag att jag plitat ner en lista med mat att återkomma till, i somras.
Där fanns den. Sommarkycklingen som så många gånger gjort mig glad. Så det blir det till lunch, den puttrar på just nu.
Läs även andra bloggares åsikter om lunch, sommarkyckling, panik
Som tur var mindes jag att jag plitat ner en lista med mat att återkomma till, i somras.
Där fanns den. Sommarkycklingen som så många gånger gjort mig glad. Så det blir det till lunch, den puttrar på just nu.
Läs även andra bloggares åsikter om lunch, sommarkyckling, panik
Spänd
Jag försökte somna igår, men det gick inte. Insåg att jag försökte somna med ett leende på läpparna. Helt omöjligt ju. Man är liksom på helspän om man spänner smilbanden.
Så det var bara att ge upp leendet.
Vet inte varför jag log, men mina tankar hade förlorat sig någon annanstans. Kanske tänkte jag på nästa fantastiska inlägg jag skulle skriva här. Nämligen detta.
Ja, antagligen.
Läs även andra bloggares åsikter om smil, spänd, blogg
Så det var bara att ge upp leendet.
Vet inte varför jag log, men mina tankar hade förlorat sig någon annanstans. Kanske tänkte jag på nästa fantastiska inlägg jag skulle skriva här. Nämligen detta.
Ja, antagligen.
Läs även andra bloggares åsikter om smil, spänd, blogg
Jag har tydligen spamat
Varning! Ditt konto kan komma att avvaktiveras. Du har använt verktyget till att skicka otillåtna meddelanden.
Meddelandet är det mest mystiska jag fått på FB.
Jag ber verkligen om ursäkt om jag skickat något som någon tycker väcker anstöt. Sån kan jag vara ibland. Det går bra att säga ifrån, istället för att skvallra för storebror FB!!
Läs även andra bloggares åsikter om facebook, skvallerbytta bing bång
Meddelandet är det mest mystiska jag fått på FB.
Jag ber verkligen om ursäkt om jag skickat något som någon tycker väcker anstöt. Sån kan jag vara ibland. Det går bra att säga ifrån, istället för att skvallra för storebror FB!!
Läs även andra bloggares åsikter om facebook, skvallerbytta bing bång
Hanna bloggar
"Hur går det med bloggandet då?"
Frågan kom från ett högst oväntat håll. "Ingen" vet att jag bloggar. Och de som vet pratar inte om det. De läser tyst och låter det bero. Så jag blev lite ställd.
"Vad sa du?" var det mest intelligenta jag kunde komma på att säga.
"Hur går det med bloggandet?"
Det var ju det jag trodde mig hört den första gången även om jag inte ville tro det. Så det var ju bara att svara på frågan. Jag svarade så sanningsenligt jag kunde.
"Jo, bloggen mår bra. Mina bloggvänner är snälla."
Läs även andra bloggares åsikter om jag bloggar - alltså finns jag
Inget att hänga i granen
Det är då inget att hänga i granen. Ett mycket användbart uttryck. Om saker man gjort själv kanske. För vad kan lämpar sig att hänga i granen? Av det man presterar själv.
En snorkråka
En nagel
En bajskorv
En hudavlagring
Kanske inget av det skulle bli riktigt lyckat där hemma i julmyset.
Men det skulle kunna bli ganska kul...
Läs även andra bloggares åsikter om talessätt, hemmagjort, granattribut
En snorkråka
En nagel
En bajskorv
En hudavlagring
Kanske inget av det skulle bli riktigt lyckat där hemma i julmyset.
Men det skulle kunna bli ganska kul...
Läs även andra bloggares åsikter om talessätt, hemmagjort, granattribut
Den tredje dagen
Jag driver med er (pullar era ben).
Skärpning.
Läs även andra bloggares åsikter om jag vill inte ens hångla - undrar vilket som är värst
Skärpning.
Läs även andra bloggares åsikter om jag vill inte ens hångla - undrar vilket som är värst
Den andra dagen
Jag vill hångla.
Dagens outfit
Dagens kläder är vintage från tidigt 90-tal, till och med strumpbyxorna! Högsta mode igen.
Annars har jag mest varit ute och marscherat idag.
Läs även andra bloggares åsikter om drillflicka, 90-tal, vintage
Marknadsekonomi
Torget. Bloggen är mitt eget torg. Jag köper och säljer mig själv. På mitt eget torg.
Lite fyrkantigt kanske. Och stenbelagt.
Men mitt.
Jag bestämmer. Men du bestämmer också.
Läs även andra bloggares åsikter om torg, försäljning, hannas plats
Lite fyrkantigt kanske. Och stenbelagt.
Men mitt.
Jag bestämmer. Men du bestämmer också.
Läs även andra bloggares åsikter om torg, försäljning, hannas plats
Det var ett så kallat misstag
Så mycket saker. Jag sagt och gjort. Som var dumt så dumt. Som jag ständigt påminns om.
Vad hände med forgive and forget. Framför allt glömmadelen. Jag tycks aldrig riktigt nå dit. I mitt inre spelas det upp om och om igen. Om jag bara trycker på play. Jag önskade att jag kunde radera.
Men det finns de som aldrig låter en glömma. Som om jag någonsin skulle...
Misstag tvättas inte bort så lätt. Vissa aldrig.
De poppar upp igen och igen - som gubben i lådan.
Läs även andra bloggares åsikter om misstag, glömska, förlåtelse
Addicted
Ledig dag. En lätt huvudvärk. Ett obehag i kroppen. Jag ska passa på att göra det jag vill. Inga måsten. Inga krav. Jag tänker att jag inte ska sitta vid datorn när jag nu inte behöver. Gör vad du vill, Hanna!
Men jag trivs vid datorn. Och jag tänker att det kanske är precis där jag ska befinna mig en ledig dag. Sitta där och hoppas att något vettigt kommer av det.
Så här sitter jag nu. Och väntar.
Läs även andra bloggares åsikter om blogga, datorabstinens, ledig
Men jag trivs vid datorn. Och jag tänker att det kanske är precis där jag ska befinna mig en ledig dag. Sitta där och hoppas att något vettigt kommer av det.
Så här sitter jag nu. Och väntar.
Läs även andra bloggares åsikter om blogga, datorabstinens, ledig
Mör
Mina knän har fått utstå en del i veckan. Om knäna hade varit kött som skulle möras ordentligt skulle det vara dags att äta dem nu. De är rejält blåa och åtgågna.
Vad är det med killar, dans och knästående?
Läs även andra bloggares åsikter om knän, mör, dans
Vad är det med killar, dans och knästående?
Läs även andra bloggares åsikter om knän, mör, dans
Den första dagen
Jag vill hångla.
Nix betyder NEJ!
Nixad är jag. Vad hjälper det?
Telia ringde och försökte sälja in något som jag tackade nej till med hänvisning till att jag trivs bra som det är. Följfrågan blev omedelbar - kan det inte bli bättre? Där någonstans blir jag förbannad. Nej är nej. Så jag sa att jag ju är nixad så hon får inte ens ringa mig. "Jodetfårjagvisstdetförduharvaritkundhososs. Du finns faktiskt i vårt kundregister." Men plocka då bort mig för i helvete!
Igår blev det än mer obehaglig. Ellos ringde. Ja, jag vet... Efter en lång monolog om någon fantastisk försäkring som jag knappt hann säga något om börjar han rabbla min adress och mitt personnummer. Där någonstans börjar det bli riktigt obehagligt. "Ja, men då fixar jag det till dig", säger han. Va? Fixar vad? "Men vill du inte ha försäkringen?" Nej, verkligen inte. Ring mig inte igen. Hejdå.
Jag blev så upprörd att jag direkt skrev ett mejl till deras kundservice. Vad de svarade? Ingenting hittills. Jag bad att få bli bortplockad ur deras kundregister och att de aldrig mer skulle kontakta mig på något sätt och inte komma med några erbjudanden.
Ring inte mig, jag ringer er. Om jag nu skulle känna ett trängtande behov av något.
Läs även andra bloggares åsikter om telefonförsäljare, nix
Telia ringde och försökte sälja in något som jag tackade nej till med hänvisning till att jag trivs bra som det är. Följfrågan blev omedelbar - kan det inte bli bättre? Där någonstans blir jag förbannad. Nej är nej. Så jag sa att jag ju är nixad så hon får inte ens ringa mig. "Jodetfårjagvisstdetförduharvaritkundhososs. Du finns faktiskt i vårt kundregister." Men plocka då bort mig för i helvete!
Igår blev det än mer obehaglig. Ellos ringde. Ja, jag vet... Efter en lång monolog om någon fantastisk försäkring som jag knappt hann säga något om börjar han rabbla min adress och mitt personnummer. Där någonstans börjar det bli riktigt obehagligt. "Ja, men då fixar jag det till dig", säger han. Va? Fixar vad? "Men vill du inte ha försäkringen?" Nej, verkligen inte. Ring mig inte igen. Hejdå.
Jag blev så upprörd att jag direkt skrev ett mejl till deras kundservice. Vad de svarade? Ingenting hittills. Jag bad att få bli bortplockad ur deras kundregister och att de aldrig mer skulle kontakta mig på något sätt och inte komma med några erbjudanden.
Ring inte mig, jag ringer er. Om jag nu skulle känna ett trängtande behov av något.
Läs även andra bloggares åsikter om telefonförsäljare, nix
It takes two...
Jag gillar kroppen. Jag gillar att träna kroppen. Jag gillar framför allt att träna kroppen med hjälp av kroppen som verktyg. Det finns så många bra övningar man kan göra. Jag upptäcker nya saker varje danspass.
Mina muskler blir maximalt belastade på ett sätt jag aldrig riktigt lyckas få till på gym. Det är något med maskinerna. De passar inte riktigt med min kropp. De skaver och tar liksom inte riktigt på rätt muskel. De kan inte vara gjorda för min kropp någonstans.
Min kropp är mitt eget gym. Det enda problemet är att jag skulle bara ett litet verktyg i form av en till kropp. På något vis går det också lättare med någon som står och peppar och hejar på.
Jag har aldrig tränat med någon. Nu inser jag att det har sina fördelar. Med någon, men utan gym.
Läs även andra bloggares åsikter om kroppsgym, muskler, träning
Mina muskler blir maximalt belastade på ett sätt jag aldrig riktigt lyckas få till på gym. Det är något med maskinerna. De passar inte riktigt med min kropp. De skaver och tar liksom inte riktigt på rätt muskel. De kan inte vara gjorda för min kropp någonstans.
Min kropp är mitt eget gym. Det enda problemet är att jag skulle bara ett litet verktyg i form av en till kropp. På något vis går det också lättare med någon som står och peppar och hejar på.
Jag har aldrig tränat med någon. Nu inser jag att det har sina fördelar. Med någon, men utan gym.
Läs även andra bloggares åsikter om kroppsgym, muskler, träning
Lysande
En kroppslig oro sprider ut sig i kroppen, som elektricitet.
Är det lysröret som utövar sin makt över mig. Eller har jag bara varit och pillat där lite för mycket.
Läs även andra bloggares åsikter om lysrör, oro, elektrisk
Är det lysröret som utövar sin makt över mig. Eller har jag bara varit och pillat där lite för mycket.
Läs även andra bloggares åsikter om lysrör, oro, elektrisk
Min nya mani klär mig
Jag har arbetat upp en ny mani. Ett behov. Jag försöker analysera människor för att avgöra om de har familj, barn, är gifta, sambo. Alla ska kategoriseras, in i ett eget fack.
Saker de säger, avvägande, ageranden, allt ingår i min analys. Jag kan snabbt konstatera att många människor med barn (eller i alla fall kvinnor) ganska snabbt i ett samtal, även om det så är på ett seminarium, kommer att säga något som bekräftar att de har barn. Det är något som snabbt kommer till ytan.
Min mani tar sig andra uttryck också. När jag läser en intervju med en känd person vill jag direkt få veta huruvida personen har barn, har sambo, är gift. Och det värsta är min glädje då jag upptäcker att de har barn. Inte för att jag tycker att det är ett måste, utan för att jag tänker att den här personen har fått ett rikt liv. Den har lyckats skapa något och kommer att kunna leva i ro på grund av vad den upprättat. Särskilt om det är en person jag inte alls förväntar mig har barn.
Fråga: Vad är nu detta? Varför denna plötsliga mani?
Svar: Ingen aning.
Jag har själv inga planer på att skaffa vare sig det ena eller det andra. Kanske är det just därför jag måste se hur min omgivning ser ut. Jag måste se med vilka ögon de betraktar mig. Hur lång tid jag kan fortsätta så här innan det börjar ställas allt för många frågor, allt för många mer eller mindre outtalade krav.
Frågan jag ställer mig, dig och samhället är: Hur kan det vara så självklart för "alla" att familj är det som är målet i livet? När man uppnått en familj har man uppnått något. Spelar ingen roll vad du har eller gör i övrigt, en familj trumfar allt. Med familj menar jag inte nödvändigtvis heller barn.
Nästa fråga är: Om det nu är så självklart, hur ska alla som inte uppnår detta självuppfyllande faktum få plats i samhället och i andras hjärtan?
Jag vet inte. Men det är en fråga jag ständigt kämpar med. Hur jag ska kunna rättfärdiga valen jag gör i mitt liv.
Läs även andra bloggares åsikter om familj, mani, klädsamt
Saker de säger, avvägande, ageranden, allt ingår i min analys. Jag kan snabbt konstatera att många människor med barn (eller i alla fall kvinnor) ganska snabbt i ett samtal, även om det så är på ett seminarium, kommer att säga något som bekräftar att de har barn. Det är något som snabbt kommer till ytan.
Min mani tar sig andra uttryck också. När jag läser en intervju med en känd person vill jag direkt få veta huruvida personen har barn, har sambo, är gift. Och det värsta är min glädje då jag upptäcker att de har barn. Inte för att jag tycker att det är ett måste, utan för att jag tänker att den här personen har fått ett rikt liv. Den har lyckats skapa något och kommer att kunna leva i ro på grund av vad den upprättat. Särskilt om det är en person jag inte alls förväntar mig har barn.
Fråga: Vad är nu detta? Varför denna plötsliga mani?
Svar: Ingen aning.
Jag har själv inga planer på att skaffa vare sig det ena eller det andra. Kanske är det just därför jag måste se hur min omgivning ser ut. Jag måste se med vilka ögon de betraktar mig. Hur lång tid jag kan fortsätta så här innan det börjar ställas allt för många frågor, allt för många mer eller mindre outtalade krav.
Frågan jag ställer mig, dig och samhället är: Hur kan det vara så självklart för "alla" att familj är det som är målet i livet? När man uppnått en familj har man uppnått något. Spelar ingen roll vad du har eller gör i övrigt, en familj trumfar allt. Med familj menar jag inte nödvändigtvis heller barn.
Nästa fråga är: Om det nu är så självklart, hur ska alla som inte uppnår detta självuppfyllande faktum få plats i samhället och i andras hjärtan?
Jag vet inte. Men det är en fråga jag ständigt kämpar med. Hur jag ska kunna rättfärdiga valen jag gör i mitt liv.
Läs även andra bloggares åsikter om familj, mani, klädsamt
Det ser mörkt ut...
Ett fullständigt kaos har nu utbrutit i mitt kök till följd av uppsatsskrivandet som numer utförs i halvmörker. Ja, det är antingen det eller den partykänsla som mitt stroboskopblinkande lysrör fortfarande skänker mig.
Nä, jag har inte lyckats pilla ut det där satansgudsförgätnajävlalysröret.
Läs även andra bloggares åsikter om skicka in blåbrallan
Nä, jag har inte lyckats pilla ut det där satansgudsförgätnajävlalysröret.
Läs även andra bloggares åsikter om skicka in blåbrallan
Specialprice only for me
Ica har börjat med riktade specialpriser. Produkter just jag brukar köpa får jag specialpris på i en vecka.
Det som är mest spännande är vad de har registrerat att jag köper. Jag sitter och känner mig lite speciell och som att de vet något om mig - även om det förvisso är en dator som tagit fram erbjudandena.
Vad köper jag då:
♥ Västerbottenost
♥ Caviar stenbit
♥ Halloumi
♥ Grönsaksbuljong på glasburk
♥ Babyspenat
♥ Cous-cous
♥ Lypsyl
♥ Gnocchi
Faktum är att det nästan ser ut som några typiska måltider hemma hos mig. Lypsylnarkoman är definitivt också jag.
Det enda jag är tveksam till är kornrisiet. Men jag ser att matvete ingår i samma och det har jag ju faktiskt varit storkonsument av tidigare.
Jag känner mig glad - 20 % på sånt som jag ju gillar!! Bra jobbat Ica! Det känns nästan för bra för att vara sant...
Läs även andra bloggares åsikter om ica, rabatter, skräddarsydd, only for me
Det som är mest spännande är vad de har registrerat att jag köper. Jag sitter och känner mig lite speciell och som att de vet något om mig - även om det förvisso är en dator som tagit fram erbjudandena.
Vad köper jag då:
♥ Västerbottenost
♥ Caviar stenbit
♥ Halloumi
♥ Grönsaksbuljong på glasburk
♥ Babyspenat
♥ Cous-cous
♥ Lypsyl
♥ Gnocchi
Faktum är att det nästan ser ut som några typiska måltider hemma hos mig. Lypsylnarkoman är definitivt också jag.
Det enda jag är tveksam till är kornrisiet. Men jag ser att matvete ingår i samma och det har jag ju faktiskt varit storkonsument av tidigare.
Jag känner mig glad - 20 % på sånt som jag ju gillar!! Bra jobbat Ica! Det känns nästan för bra för att vara sant...
Läs även andra bloggares åsikter om ica, rabatter, skräddarsydd, only for me
Inkuberar
Hur lång är egentligen inkubtionstiden för förkylning.
I tisdags mötte jag dem igen, dagisbakteriehärden. Och det står ju klart sedan tidigare att den är svår att värja sig emot.
Min fråga nu. Har jag tuggat i mig bakterierna och klarat mig? Eller håller de som bäst på att bygga upp en gigantisk armé av elaka kamikazebakterier som ska kasta sig ut genom mina ådror och in i näsa, öron, hjärna och hjärta?
Jag ska väl snart bli varse.
Läs även andra bloggares åsikter om bakterier, inkubationstid, dagis, förkylning
I tisdags mötte jag dem igen, dagisbakteriehärden. Och det står ju klart sedan tidigare att den är svår att värja sig emot.
Min fråga nu. Har jag tuggat i mig bakterierna och klarat mig? Eller håller de som bäst på att bygga upp en gigantisk armé av elaka kamikazebakterier som ska kasta sig ut genom mina ådror och in i näsa, öron, hjärna och hjärta?
Jag ska väl snart bli varse.
Läs även andra bloggares åsikter om bakterier, inkubationstid, dagis, förkylning
Mummad
Jag trodde att deo var en myt. Eller alltså jag har ju sett deon, men effekten av den trodde jag var överskattad.
Ändå har jag använt en dyr lyxvariant från apoteket som ska vara för känslig hy, bara för att. Den har varit slut länge så jag har varit utan ett tag, och sedan med Barnängens. Och jag tycker att jag luktat svett hela tiden. Lite nu och då. Svettats som en gris i tid och otid.
Äntligen är svettbalansen återställd. Vichy står åter i mitt badrumsskåp och jag mummar varje dag. Hittills ingen svettlukt.
Så deo funkar faktiskt. Om det nu var någon som var tveksam.
Läs även andra bloggares åsikter om deo, urban myt, svettlukt, adjö
Ändå har jag använt en dyr lyxvariant från apoteket som ska vara för känslig hy, bara för att. Den har varit slut länge så jag har varit utan ett tag, och sedan med Barnängens. Och jag tycker att jag luktat svett hela tiden. Lite nu och då. Svettats som en gris i tid och otid.
Äntligen är svettbalansen återställd. Vichy står åter i mitt badrumsskåp och jag mummar varje dag. Hittills ingen svettlukt.
Så deo funkar faktiskt. Om det nu var någon som var tveksam.
Läs även andra bloggares åsikter om deo, urban myt, svettlukt, adjö
Man liksom bara byter
Lysröret har börjat blinka här hemma. Jag ignorerar. Allt som händer är att det blir mörkt när jag ska försöka laga mat. Nej, oacceptabelt att leva med. Så jag springer benen av mig för att hitta ett nytt. Var köper man lysrör? Vid det här laget borde jag har lärt mig att på alla frågor som börjar med var köper man, är färghandeln det rätta svaret. Så även denna gång.
Där inne börjar de förvirra mig mer med att vilja sälja på mig en glimtändare. Vad är det? Har aldrig sett. Så jag säger att jag ska hem och kolla hur det ser ut där under köksskåpen.
Väl hemma tar jag fram mitt nyinköpta lysrör. Jag börjar vrida på det som sitter i. Inget händer. Jo, alltså det vrids, men sen då? Jag drar lite. Jag drar mer. Jag blir våldsam. Går tillbaka till mitt nya lysrör för att se om det kan ge någon vägledning. All information som finns på den är just lysrör. Tack, det har jag också fattat.
Så jag googlar byta lysrör och får detta eminenta svar: Byta lysrör fixar du enkelt själv. Trasiga lysrör byter du genom att vrida lysröret ett kvarts varv. Kom ihåg att även byta glimtändare när du byter lysrör.
Ja, men jag har vridit en kvarts varv. Sen då?!
Jag är arg. Jag är irriterad. Nära tårarna.
Ja, jag sitter forfarande här i ett mörkt kök (nåja, det är ju dag nu) med ett nytt lysrör framför mig och ett blinkande i socklarna.
Va faaan! Jag kommer inte kunna koncentrera mig på någonting förrän det här är klart. Dessutom börjar jag få ont i tummarna. Hjälp mig Bullen!
Läs även andra bloggares åsikter om lysrör, hemmafixare, är jag korkad?
Där inne börjar de förvirra mig mer med att vilja sälja på mig en glimtändare. Vad är det? Har aldrig sett. Så jag säger att jag ska hem och kolla hur det ser ut där under köksskåpen.
Väl hemma tar jag fram mitt nyinköpta lysrör. Jag börjar vrida på det som sitter i. Inget händer. Jo, alltså det vrids, men sen då? Jag drar lite. Jag drar mer. Jag blir våldsam. Går tillbaka till mitt nya lysrör för att se om det kan ge någon vägledning. All information som finns på den är just lysrör. Tack, det har jag också fattat.
Så jag googlar byta lysrör och får detta eminenta svar: Byta lysrör fixar du enkelt själv. Trasiga lysrör byter du genom att vrida lysröret ett kvarts varv. Kom ihåg att även byta glimtändare när du byter lysrör.
Ja, men jag har vridit en kvarts varv. Sen då?!
Jag är arg. Jag är irriterad. Nära tårarna.
Ja, jag sitter forfarande här i ett mörkt kök (nåja, det är ju dag nu) med ett nytt lysrör framför mig och ett blinkande i socklarna.
Va faaan! Jag kommer inte kunna koncentrera mig på någonting förrän det här är klart. Dessutom börjar jag få ont i tummarna. Hjälp mig Bullen!
Läs även andra bloggares åsikter om lysrör, hemmafixare, är jag korkad?
Dagens rubriker
Stoppa skolmat lagad av drogade djur.
Jag kan inte annat än hålla med. Drogade djur bör inte hantera köksknivar i ett skolkök!
Läs även andra bloggares åsikter om matlagning, DN, rubriker
Jag kan inte annat än hålla med. Drogade djur bör inte hantera köksknivar i ett skolkök!
Läs även andra bloggares åsikter om matlagning, DN, rubriker
Tankar från en bok
Det känns som att jag behöver landa i något. Något som är verkligt. Just nu svävar jag en meter ovan marken. Är jag hög? Eller är jag bara på mina höga hästar?
Det känns inte som att jag kan tänka en enda riktig tanke som är nu och här. Bara då och där. Erase and rewind.
Jag skulle behöva lyfta huvudet lite. Eller mycket. Bomba bulldozern. Tänka nytt. Men jag vet faktiskt inte hur.
Jag har börjat skriva. På ett nytt ställa. En logg. Den heter Opublicerbart material. Det är just vad det är också. Inget som kommer skåda dagens ljus. Inte här. Inte i någon bok. Men jag måste bli av med det. Skicka det till någon anonymt. Och hoppas på att den personen tar mina tankar. Så jag slipper dem.
Läs även andra bloggares åsikter om set me free
Det känns inte som att jag kan tänka en enda riktig tanke som är nu och här. Bara då och där. Erase and rewind.
Jag skulle behöva lyfta huvudet lite. Eller mycket. Bomba bulldozern. Tänka nytt. Men jag vet faktiskt inte hur.
Jag har börjat skriva. På ett nytt ställa. En logg. Den heter Opublicerbart material. Det är just vad det är också. Inget som kommer skåda dagens ljus. Inte här. Inte i någon bok. Men jag måste bli av med det. Skicka det till någon anonymt. Och hoppas på att den personen tar mina tankar. Så jag slipper dem.
Läs även andra bloggares åsikter om set me free
Partipolitik
Service. Så står det på en massa e-post jag får skickat till mig. Det är mitt kära Miljöparti som skickar ut info om det ena och det andra. Service. Jojo, det är det verkligen.
Jag gick med i Mp för två år sen. Tyckte det kunde vara fint för mig att engagera mig i någon typ av verksamhet. Och de låg ju på min gata. Det verkade praktiskt. Det var de eller IOGT-NTO som fanns att välja på i kvarteret. Jag tyckte Mp passade mina intressen bäst.
Länge hade jag hunnit spana in dem innan jag till slut satte min fot i deras lokaler för första gången. Då berättade de att de skulle flytta. Typiskt. De tyckte själva att lokalen hunnit bli sliten under deras år där. Dags att dra. Så kan man ju också resonera.
De fortsätter skicka mig post så länge jag fortsätter betala in medlemsavgiften. Nu har vi ju allierat oss med sossarna också. Ja, så vi får se hur intressant ett vidare samarbete är för mig. Kanske är det dags att joina Fi istället. Jag tycker de borde flytta in på Söder om de inte redan gjort det.
Läs även andra bloggares åsikter om Miljöpartiet, engagemang, lägligt, service
Jag gick med i Mp för två år sen. Tyckte det kunde vara fint för mig att engagera mig i någon typ av verksamhet. Och de låg ju på min gata. Det verkade praktiskt. Det var de eller IOGT-NTO som fanns att välja på i kvarteret. Jag tyckte Mp passade mina intressen bäst.
Länge hade jag hunnit spana in dem innan jag till slut satte min fot i deras lokaler för första gången. Då berättade de att de skulle flytta. Typiskt. De tyckte själva att lokalen hunnit bli sliten under deras år där. Dags att dra. Så kan man ju också resonera.
De fortsätter skicka mig post så länge jag fortsätter betala in medlemsavgiften. Nu har vi ju allierat oss med sossarna också. Ja, så vi får se hur intressant ett vidare samarbete är för mig. Kanske är det dags att joina Fi istället. Jag tycker de borde flytta in på Söder om de inte redan gjort det.
Läs även andra bloggares åsikter om Miljöpartiet, engagemang, lägligt, service
Förnedring - någon?
Ett lågprisflyg som flyger från bland annat Skavsta har fällts för en annonskampanj där en lättklädd skolflicka är med på en annons för Hetaste skolstartspriserna, enligt DN idag. Det är Näringslivets etiska råd som anser att den är kränkande och könsdiskriminerande. I normalfallet brukar bolag rätta sig efter den typen av beslut. Men detta lågprisflygbolag är inte riktigt som andra. De vänder sig istället emot detta och och säger att de "kommer att fortsätta försvara rätten för de svenska tjejer som önskar vara lättklädda". Verkligen storsint av dem. Vidare menar deras kommunikationschef (som antagligen är intresserad av kommunikation...) att de är "övertygade om att glädjedödarna på ERK inte talar för en majoritet av det svenska folket som vi vet är mycket liberala och lättsamma".
De lättsamma svenskarna tuggar gärna i sig lite könsdiskriminering och objektifiering till frukostkaffet, vilken dag som helst i veckan. De svenska tjejerna gillar nämligen att bli objektifierade. Och de få som inte gillar det är i minoritet. Männen som vill se det är dock i majoritet. Då är det helt i sin ordning allting.
Jag förstår inte hur de resonerar. Däremot tänker jag mycket om hur deras resonemang kommer till uttryck. Jag har aldrig flugit med dem. Och jag tänker definitivt inte börja nu. Och då är det min liberala sida som får komma till uttryck.
De inte bara flyger lågt, de resonerar även lågt.
Uppdatering: Här finns reklamen.
Läs även andra bloggares åsikter om könsdiskriminering, genus, lågprisflyg, reklam
De lättsamma svenskarna tuggar gärna i sig lite könsdiskriminering och objektifiering till frukostkaffet, vilken dag som helst i veckan. De svenska tjejerna gillar nämligen att bli objektifierade. Och de få som inte gillar det är i minoritet. Männen som vill se det är dock i majoritet. Då är det helt i sin ordning allting.
Jag förstår inte hur de resonerar. Däremot tänker jag mycket om hur deras resonemang kommer till uttryck. Jag har aldrig flugit med dem. Och jag tänker definitivt inte börja nu. Och då är det min liberala sida som får komma till uttryck.
De inte bara flyger lågt, de resonerar även lågt.
Uppdatering: Här finns reklamen.
Läs även andra bloggares åsikter om könsdiskriminering, genus, lågprisflyg, reklam
Österlänningar
Av någon anledning så tar jag gärna finskors parti i serier. Jag gillar dem, finskorna. Det verkar vara ett rekorderligt och bra släkte.
Så pratar di fint också. ♥
Läs även andra bloggares åsikter om finskor, rötter
Så pratar di fint också. ♥
Läs även andra bloggares åsikter om finskor, rötter
Dagens outfit
Jag har lovat mafian att jag ska börja modeblogga. Så här kommer dagens outfit för första gången.
- Gråmelerade Adidas i herrstorlek, Stadium
- Rosa ribbat linne, Carlings
- Rosa båtringad tröja, JC för minst fyra år sen
- Håriga ben (jag är ju feminist)
- Tänkarmin
- Trasiga läppar (de är dessvärre inte sönderpussade)
I bakgrunden ses en tegelsten i kognitiv semantik och en leopardmönstrad strumpa från Åhléns instoppad som bokmärke. Den ska jag läsa idag, tillsammans med 200 sidor om att Man liksom bara skriver.
Hoppas ni ursäktar mitt osminkade ansikte. Jag ska snarast göra något åt det. Också klädhögen i bakgunden ska åtgärdas vid tillfälle. Det är ju så svårt att välja kläder när man ska vara hemma hela dagen och läsa och ta outfitbilder. Det är lika svårt att hitta ett bra ställe att stå på för att ta outfitbilder. Men jag är nöjd med resultatet. Hoppas du också är det.
Läs även andra bloggares åsikter om dagens outfit, mode
- Gråmelerade Adidas i herrstorlek, Stadium
- Rosa ribbat linne, Carlings
- Rosa båtringad tröja, JC för minst fyra år sen
- Håriga ben (jag är ju feminist)
- Tänkarmin
- Trasiga läppar (de är dessvärre inte sönderpussade)
I bakgrunden ses en tegelsten i kognitiv semantik och en leopardmönstrad strumpa från Åhléns instoppad som bokmärke. Den ska jag läsa idag, tillsammans med 200 sidor om att Man liksom bara skriver.
Hoppas ni ursäktar mitt osminkade ansikte. Jag ska snarast göra något åt det. Också klädhögen i bakgunden ska åtgärdas vid tillfälle. Det är ju så svårt att välja kläder när man ska vara hemma hela dagen och läsa och ta outfitbilder. Det är lika svårt att hitta ett bra ställe att stå på för att ta outfitbilder. Men jag är nöjd med resultatet. Hoppas du också är det.
Läs även andra bloggares åsikter om dagens outfit, mode
Öron
Jag har mat kvar. Från igår. Så jag slipper handla. Jag slipper laga mat. Jag slipper tänka. Bara äta. Kanske fortsätta så hela resten av dagen.
Lite lat dag. Jag känner mig för trött och ofokuserad för att ta tag i något så där på riktigt. Men för pigg för att göra inget. Vad blir det då?
Inatt hade jag svårt att komma till ro. Det var en massa tankar som skulle tänkas, mycket som skulle kommas fram till. Mitt i en tanke ringer det på porttelefonen. Jag ignorerar. Väntar ju inget besök så där vid 3. Men det ringer igen. Vaken är jag ju så jag svarar. "Hej!" Jag hejar och frågar vem du är. Du svarar: ingenting.
Så jag vet inte vem du är. Men om det var du och om det var viktigt - berätta gärna. Idag är jag all ears.
Läs även andra bloggares åsikter om nattpåhälsning, seg, lyssnar
Lite lat dag. Jag känner mig för trött och ofokuserad för att ta tag i något så där på riktigt. Men för pigg för att göra inget. Vad blir det då?
Inatt hade jag svårt att komma till ro. Det var en massa tankar som skulle tänkas, mycket som skulle kommas fram till. Mitt i en tanke ringer det på porttelefonen. Jag ignorerar. Väntar ju inget besök så där vid 3. Men det ringer igen. Vaken är jag ju så jag svarar. "Hej!" Jag hejar och frågar vem du är. Du svarar: ingenting.
Så jag vet inte vem du är. Men om det var du och om det var viktigt - berätta gärna. Idag är jag all ears.
Läs även andra bloggares åsikter om nattpåhälsning, seg, lyssnar
Älskade mafia
Ett nytt möte, med några som jag nästan börjar betrakta som mitt livs kärlekar.
De här människorna utvecklar mig, utmanar mig och får mig att tänka större, bättre. Blogginlägg som hopar sig i mitt huvud, som inte ännu blivit nedskrivna får luft och kan utvecklas ännu lite när jag får möjlighet att prata om dem.
Allt är ok, skratt och tårar. Inget samtalsämne är för stort, inget för litet. Möten är som en stor gruppterapi.
Jag kan inte få nog av blogmafian. Varje gång lär jag känna dem ännu lite mer. Varje gång får jag möjlighet att tycka ännu lite mer om dem. Min egen blogmafia.
Tack för igår! Nästa gång blir det koreograferad dans och/eller karaoke. ♥
Läs även andra bloggares åsikter om blogmafia, dejt, gruppsession
De här människorna utvecklar mig, utmanar mig och får mig att tänka större, bättre. Blogginlägg som hopar sig i mitt huvud, som inte ännu blivit nedskrivna får luft och kan utvecklas ännu lite när jag får möjlighet att prata om dem.
Allt är ok, skratt och tårar. Inget samtalsämne är för stort, inget för litet. Möten är som en stor gruppterapi.
Jag kan inte få nog av blogmafian. Varje gång lär jag känna dem ännu lite mer. Varje gång får jag möjlighet att tycka ännu lite mer om dem. Min egen blogmafia.
Tack för igår! Nästa gång blir det koreograferad dans och/eller karaoke. ♥
Läs även andra bloggares åsikter om blogmafia, dejt, gruppsession
Tecken, tecken
På ett av seminarierna idag fick jag möjlighet att studera en teckenspråkstolk. Jag blev djupt fascinerad över hur han arbetade. Hur varje liten suck och varje litet ok översattes. Och över den nära kommunikation tolken och lyssnaren emellan. Deras nära nog ständiga ögonkonakt, hur en relationen och ett samarbete uppstår.
Vilket jobb en sådan tolk gör! Vilken performance hela akten är! Det är som ett helt skådespel, med mimik och allt. Jag har aldrig funderat över det förut. Tolken blir ett direkt eko till det talaren säger, och budskapet når alla åhörarna mer eller mindre.
Jag undrar om jag skulle bli stressad av att bli direktöversatt då där. Tänk om man börjar staka sig och göra utfyllningsljud som översätts i nästa sekund? Min hjärna skulle till slut bli helt blank och jag skulle bara tänka på tolkens nästa översättning.
Läs även andra bloggares åsikter om teckenspråk, tolk, översättning, stress
Vilket jobb en sådan tolk gör! Vilken performance hela akten är! Det är som ett helt skådespel, med mimik och allt. Jag har aldrig funderat över det förut. Tolken blir ett direkt eko till det talaren säger, och budskapet når alla åhörarna mer eller mindre.
Jag undrar om jag skulle bli stressad av att bli direktöversatt då där. Tänk om man börjar staka sig och göra utfyllningsljud som översätts i nästa sekund? Min hjärna skulle till slut bli helt blank och jag skulle bara tänka på tolkens nästa översättning.
Läs även andra bloggares åsikter om teckenspråk, tolk, översättning, stress
Kändisspotting
Förmiddagen har jag ägnat mig åt kändisspotting. Inte vilken som helst, utan språkforkning/nördkändisar. Jag har varit på universitetet och frottérat mig.
Främst var det kanske lokala kändisar, såna som jag känner för att jag har haft dem som lärare. Men det var också nationella kändisar av dignitet. Jag mös och tog in allt. Det där är den bubbla jag vill vara i. Jag skulle kunna lyssna på seminarier om språk hur mycket som helst, för jag får aldrig nog.
Till slut var jag tvungen att ge mig. Men jag känner mig inte mätt. Bara mer sugen. Jag vill bli en av de där. Min högsta önskan är att institutionalisera mig.
Bara det lilla.
Läs även andra bloggares åsikter om språkvetenskap, forskare, kändisar, bubbla
Främst var det kanske lokala kändisar, såna som jag känner för att jag har haft dem som lärare. Men det var också nationella kändisar av dignitet. Jag mös och tog in allt. Det där är den bubbla jag vill vara i. Jag skulle kunna lyssna på seminarier om språk hur mycket som helst, för jag får aldrig nog.
Till slut var jag tvungen att ge mig. Men jag känner mig inte mätt. Bara mer sugen. Jag vill bli en av de där. Min högsta önskan är att institutionalisera mig.
Bara det lilla.
Läs även andra bloggares åsikter om språkvetenskap, forskare, kändisar, bubbla
Fredagskänsla överallt
Jag har inte fått mycket gjort idag. Samtidigt allt.
Hämtat mer böcker till högen. Sedan lunchdejtat sköna människor. Möten. Jag, vänner och genus. En bra kombo. Mycket bra. Sedan brödbak. Dagen avslutas med dans som vanligt. Riktigt, riktigt, riktigt dåligt dansat. Jag har sällan känt mig så dålig som på dagens streetjazz. Men just nu kan inget ta ner mig. Jag råkar vara på toppen av toppen.
Dessutom är det fredag igen. Veckan har rusat förbi mig. Fylld med bra. Fylld med samma som vanligt. Fylld med det som jag mest av allt vill fylla den med. Fylla varje dag med.
Imorgon kommer några av mina favoritbloggare hit. Några höll på att dyka upp redan idag när jag inte var hemma. Men imorgon väntar jag med hela välkomstkommittén.
Jag längtar. ♥
Läs även andra bloggares åsikter om fredag, bloggare, bra bra, uppfylld
Hämtat mer böcker till högen. Sedan lunchdejtat sköna människor. Möten. Jag, vänner och genus. En bra kombo. Mycket bra. Sedan brödbak. Dagen avslutas med dans som vanligt. Riktigt, riktigt, riktigt dåligt dansat. Jag har sällan känt mig så dålig som på dagens streetjazz. Men just nu kan inget ta ner mig. Jag råkar vara på toppen av toppen.
Dessutom är det fredag igen. Veckan har rusat förbi mig. Fylld med bra. Fylld med samma som vanligt. Fylld med det som jag mest av allt vill fylla den med. Fylla varje dag med.
Imorgon kommer några av mina favoritbloggare hit. Några höll på att dyka upp redan idag när jag inte var hemma. Men imorgon väntar jag med hela välkomstkommittén.
Jag längtar. ♥
Läs även andra bloggares åsikter om fredag, bloggare, bra bra, uppfylld
Men jag läser ju bara halva också...
DN och jag har blivit rätt bundis de senaste åren. Studentpriser på DN tycker jag är en av de bästa rabatterna. Tidning kan ju annars kännas lågprioriterat.
Idag ringde jag och bad om förlängning. Visst, sa de och så var det klart.
Hur länge kan man vara student egentligen?
Läs även andra bloggares åsikter om studentpris, prenumeration, rabatt
Idag ringde jag och bad om förlängning. Visst, sa de och så var det klart.
Hur länge kan man vara student egentligen?
Läs även andra bloggares åsikter om studentpris, prenumeration, rabatt
Bokmal
Jag tycker att jag bär och bär och bär hem saker. Inget försvinner någonsin härifrån.
Den här bokhögen är inget man skojar bort!
Läs även andra bloggares åsikter om bokmal, bokhög, biblioteksälskare
Den här bokhögen är inget man skojar bort!
Läs även andra bloggares åsikter om bokmal, bokhög, biblioteksälskare
Morgondans
Ekologiskt kök
Lite mer ekologi skulle jag gärna ta in i mitt kök. Kanske är den här kokboken något att fundera på.
Provläs hos Adlibris
Jag har själv lite svårt att riktigt tyda ut vad som faktikst är ekologiskt. Kort transport, icke utrotningshotat och icke uppdrivet i oljedrivet växthus är väl en start. Vad kan den här boken mer tänkas tillföra? Eventuella nya tankesätt. Jag ska fundera på det, och komma iväg och klämma lite på den i alla fall.
Själv får jag nöja mig med en äggmacka så här till kvällsmat. Men det är inte illa det heller.
Läs även andra bloggares åsikter om kokbok, ekologi, äggmacka
Provläs hos Adlibris
Jag har själv lite svårt att riktigt tyda ut vad som faktikst är ekologiskt. Kort transport, icke utrotningshotat och icke uppdrivet i oljedrivet växthus är väl en start. Vad kan den här boken mer tänkas tillföra? Eventuella nya tankesätt. Jag ska fundera på det, och komma iväg och klämma lite på den i alla fall.
Själv får jag nöja mig med en äggmacka så här till kvällsmat. Men det är inte illa det heller.
Läs även andra bloggares åsikter om kokbok, ekologi, äggmacka
Allt om vin
Min nya bibel är vinkatalogen i senaste numret av Allt om Mat. Jag vet inte hur många som känner igen Guntrum riesling från svunna tider. Ett halvtorrt vin, i fin blå flaska, tillräckligt billigt. För mig luktar det tonårsfylla. Enligt vinkatalogen är det inte långt ifrån:
Enkelt och jordigt, med drag av ovädrad husvagn.
Något var det ju som tilltalade...
Läs även andra bloggares åsikter om vinkatalogen, vin, tonårsfylla
Renhet
Renhet har många ansikten. Idag visar jag upp detta.
Jag brukar försöka köpa dyra produkter när jag har möjlighet till att få dem lite billigare (läs: Tax Free). Men det är ju inte alltid man hinner åka iväg någonstans innan produkterna tar slut. Men jag har upptäckt en fördel med att köpa saker lite dyrare. Då får man en massa roliga småburkar på köpet. Och det ger ett litet mervärde och en lite större känsla av överraskning och present. När man nu spenderat halva sitt matkonto på att frigöra sin hy.
Jag inser en annan sak. Aldrig tror jag min hy har känts så ren som den gör nu. Den kanske till och med andas. Och det kan ju vara positivt för att slippa invasion av finnar i framtiden. Jag invaderar dem istället. I november. Då blir det Tax Free också.
Läs även andra bloggares åsikter om finnar, dyra produkter, Tax Free
Mountain top
Jag vet inte varför det pendlar så snabbt just nu. Från toppen av toppen kan jag möta avgrunden med bara några timmar emellan. På toppen finns självsäkerheten. Den bor där. Den får bekräftelse där. På botten saknas tryggheten och stabiliteten. Handlar allt om skolan?
Jag tror att jag är osäker på om jag existerar när jag går hemma, läser böcker, lagar mat, gör kaffe, filurar mig genom nätterna. Inget tyder på att jag ens är på riktigt. Det krävs möten. För i mötet med andra uppstår något som inte går att få själv. Avbrott i tankar, bekräftelse och verklighetsförankring.
Kan man glömma bort att man är på riktigt?
En vän jag träffar sporadiskt sa att det syns på mig att jag mår bra nu, att jag är mycket gladare än på länge. Och det är så. För även om jag är osäker på att jag lever ibland får jag mer bekräftelse i mötet med andra nu än jag har fått på länge. Inte bara bekräftelse, utan en känsla av att jag är har en roll, att jag behövs och att jag tillför något.
Rädslan ligger nog i att det inte finns någon riktig stabilitet. Inget som fiskar upp mig om jag simmar vilse. Ingen som ser till att dragga efter mig om jag varit borta lite väl länge. Jag är också rädd att lämna tillvaron här för att jag inte vet om jag ska känna tillräcklig anledning att komma tillbaka igen. Vad är hemma? Vad symboliserar hemma?
Det är i de bra mötena med andra jag syns och finns. Jag blir den bästa jag kan vara. Det finns människor som tar fram det bästa i mig. Där vill jag vara. Hela tiden.
Läs även andra bloggares åsikter om verklighet, vara det bästa jag kan, bekräftelse
Jag tror att jag är osäker på om jag existerar när jag går hemma, läser böcker, lagar mat, gör kaffe, filurar mig genom nätterna. Inget tyder på att jag ens är på riktigt. Det krävs möten. För i mötet med andra uppstår något som inte går att få själv. Avbrott i tankar, bekräftelse och verklighetsförankring.
Kan man glömma bort att man är på riktigt?
En vän jag träffar sporadiskt sa att det syns på mig att jag mår bra nu, att jag är mycket gladare än på länge. Och det är så. För även om jag är osäker på att jag lever ibland får jag mer bekräftelse i mötet med andra nu än jag har fått på länge. Inte bara bekräftelse, utan en känsla av att jag är har en roll, att jag behövs och att jag tillför något.
Rädslan ligger nog i att det inte finns någon riktig stabilitet. Inget som fiskar upp mig om jag simmar vilse. Ingen som ser till att dragga efter mig om jag varit borta lite väl länge. Jag är också rädd att lämna tillvaron här för att jag inte vet om jag ska känna tillräcklig anledning att komma tillbaka igen. Vad är hemma? Vad symboliserar hemma?
Det är i de bra mötena med andra jag syns och finns. Jag blir den bästa jag kan vara. Det finns människor som tar fram det bästa i mig. Där vill jag vara. Hela tiden.
Läs även andra bloggares åsikter om verklighet, vara det bästa jag kan, bekräftelse
Bildens materiella handling
Högen med böcker bara ökar och ökar. Den hotar snart att trilla över mig. Antagligen när jag lyckligt ovetandes och trygg i min säng ligger och sover. Böckerna anfaller igen.
Nå, bokhögens storlek verkar i nuläget inte ha någon inverkan på min sömn, utöver det faktum att den kan trilla över mig i sömnen.
Däremot stänger jag nästan av när jag sitter och ska ta in och läsa och ser saker som:
♥ ideationelll
♥ interpersonell
♥ rekontextualisering
Jo, jag fattar, men ska jag kunna säga saker om saker utifrån detta?
Jag kan ordbajsa akademiska och vetenskapliga termer, jag är inte rädd.
Läs även andra bloggares åsikter om uppsats, bildanalys
8 oktober
Det är nånting med kontot. Ingenting har någonsin varit så nära noll.
Läs även andra bloggares åsikter om studentliv är lätt
Läs även andra bloggares åsikter om studentliv är lätt
Hanna pluggar
Viktiga inslag:
Vattenglas - annars måste jag resa mig upp varannan minut
Kalendern - så jag håller koll på vilken dag det är
Böcker - så jag kan slå upp allt här och nu
Material - mina barntidningar
Mobilen - ifall den nu skulle ringa
Datorn - skriv ner allt! Dessutom navelsträngen till den riktiga världen
Bordet - så att jag kan bre ut mig riktigt
Pennor - blyerts och en bra bläckpenna är ett måste, eller två
Papper - eget eller annans viktiga kladd att fylla på
Läs även andra bloggares åsikter om studieliv, materialsport, viktiga element
Smärtfritt
Dags för nytt pass, 10 år har det gamla hunnit fylla. Och fyllas med stämplar, många arabiska sådana.
Idag skulle det fixas.
Jag tror inte det tog mer än två minuter från det att jag klev in på passexpeditionen tills dess att jag var ute igen. Hann knappt fatta vad som hände. Det mest smärtfria jag varit med om på länge. Det märks att det gått 10 år sen sist, helt klart. Så snart är jag redo att kasta mig ut i vida världen igen.
Dessutom lyckades jag äntligen tränga igenom den norska texten jag plågade mig själv med igår. På bussen där det är mycket liv läser jag bäst. Då kan jag äntligen stänga av utåt och fokusera. Helt galet. Men tystnaden gör att jag försvinner i egna tankar. Tydligen. Så om ni ser mig på bussen någon dag ska ni inte tro att jag verkligen är på väg någonstans. Det kanske bara är min nya studieteknik.
Två flugor i en smäll. En timme. Tror inte jag varit så effektiv på länge. Får man ta paus då eller?
Läs även andra bloggares åsikter om pass, smärtfritt, koncentration
Impossible is nothing
Jag sover mindre och mindre. Låter tankarna ta över. Tänker att det är det jag vill. Låta tankarna ta över, fantasier bli vardag. På nätterna. Jag låter det hända.
Ju mindre jag sover, desto tröttare borde jag bli på kvällarna. Men det funkar inte så. Jag lägger mig tillrätta i sängen. Släcker lampan. Och slår på filmen. Den i huvudet. Och låter den rulla. Vill inte somna. Bara vara. Där.
Verklighetsflykt? Man vänjer sig. Jag vänjer mig. Vid allt. Också flykten.
Och om ett tag kommer jag att säga: I wish I could sleep.
Kanske minns jag inte längre hur man gör. När man släpper taget. Låter stenar sjunka till botten. Där de ändå hör hemma.
Läs även andra bloggares åsikter om sömn, verklighetsflykt, vana
Ju mindre jag sover, desto tröttare borde jag bli på kvällarna. Men det funkar inte så. Jag lägger mig tillrätta i sängen. Släcker lampan. Och slår på filmen. Den i huvudet. Och låter den rulla. Vill inte somna. Bara vara. Där.
Verklighetsflykt? Man vänjer sig. Jag vänjer mig. Vid allt. Också flykten.
Och om ett tag kommer jag att säga: I wish I could sleep.
Kanske minns jag inte längre hur man gör. När man släpper taget. Låter stenar sjunka till botten. Där de ändå hör hemma.
Läs även andra bloggares åsikter om sömn, verklighetsflykt, vana
Library lover
Biblioteksälskare. Det är jag. Vad skulle vi göra utan bibliotek?
Jag brukar göra en del räder efter att idogt letat fram det jag vill ha i libris på nätet. Jag avsätter några timmar och tar mig stan runt för att plocka upp alla godbitar jag luskat fram.
Och det är gratis.
Mitt favoritbibliotek är förstås Riksdagsbiblioteket. Där finns en hel del böcker, där är alltid lugnt, man beställer det mesta från magasin och kan hämta samma dag och får dessutom ett års lån.
Idag har jag lånat fyra böcker. Jag ska bläddra i dem med kärlek och sedan lämna dem till någon annan att bläddra i.
Och det är gratis.
Framför allt blir regnskogarna glada.
För att befästa min storhet inom lån köpte jag mig en tidning på vägen hem. Jag köper aldrig tidningar. Men den här handlar ju om Mat.
Läs även andra bloggares åsikter om bibliotek, gratis, klimatsmart
Jag brukar göra en del räder efter att idogt letat fram det jag vill ha i libris på nätet. Jag avsätter några timmar och tar mig stan runt för att plocka upp alla godbitar jag luskat fram.
Och det är gratis.
Mitt favoritbibliotek är förstås Riksdagsbiblioteket. Där finns en hel del böcker, där är alltid lugnt, man beställer det mesta från magasin och kan hämta samma dag och får dessutom ett års lån.
Idag har jag lånat fyra böcker. Jag ska bläddra i dem med kärlek och sedan lämna dem till någon annan att bläddra i.
Och det är gratis.
Framför allt blir regnskogarna glada.
För att befästa min storhet inom lån köpte jag mig en tidning på vägen hem. Jag köper aldrig tidningar. Men den här handlar ju om Mat.
Läs även andra bloggares åsikter om bibliotek, gratis, klimatsmart
Mitt enda långvariga förhållande
Måndag är da shit, tydligen. Oron började lägga sig igår. Jag arbetade sakta bort den genom att göra så lite som möjligt. Det funkar ibland. Måndagen kom med frälsning.
Det blir så när jag har det bästa mötet på hela veckan. Det med handledaren. Allt jag säger betmötes positivt, allt betyder något, inget är ur kontext, ta mina idéer och gör dem hur stora som helst. Jag känner mig bra och helt oövervinnerlig varje gång jag stiger ut från det där rummet som är laddat med så mycket positiv energi och ut i höstsolen.
Jag vet det. Jag kan göra vad som helst. Jag kan bli det jag vill. Jag ser allt det där som jag vill se när jag väl börjar titta. Och jag kan fortsätta titta efter det i evigheter. För det finns inga gränser för hur mycket som kan analyseras. Genus. Det är som mitt eget barn. Fast ett kollektivt barn att ta hand om.
Jag går all-in nu. Det finns få saker som betytt så mycket för mig så länge. Egentligen inga saker. Inte som detta. För att bevinga orden: aldrig har så lite betytt så mycket så länge. Genus, det är du och jag, nu och för alltid.
Läs även andra bloggares åsikter om långvarigt förhållande, genus, skötebarn
Det blir så när jag har det bästa mötet på hela veckan. Det med handledaren. Allt jag säger betmötes positivt, allt betyder något, inget är ur kontext, ta mina idéer och gör dem hur stora som helst. Jag känner mig bra och helt oövervinnerlig varje gång jag stiger ut från det där rummet som är laddat med så mycket positiv energi och ut i höstsolen.
Jag vet det. Jag kan göra vad som helst. Jag kan bli det jag vill. Jag ser allt det där som jag vill se när jag väl börjar titta. Och jag kan fortsätta titta efter det i evigheter. För det finns inga gränser för hur mycket som kan analyseras. Genus. Det är som mitt eget barn. Fast ett kollektivt barn att ta hand om.
Jag går all-in nu. Det finns få saker som betytt så mycket för mig så länge. Egentligen inga saker. Inte som detta. För att bevinga orden: aldrig har så lite betytt så mycket så länge. Genus, det är du och jag, nu och för alltid.
Läs även andra bloggares åsikter om långvarigt förhållande, genus, skötebarn
Utkryssad
Lördagskrysset i DN är mitt favorit. Varje lördag ska samtliga bildord fyllas i.
Den här gången var jag så tröstlöst fast. Helt ute. Jag fejkade och fejkade. Men det gick bara inte. Så jag suddade och skrev nytt. Har aldrig varit så totalt lost på mitt favvokryss.
Nu är samtliga bildord äntligen klara. Kan ha skarvat på något enstaka.
Längtar redan till nästa lördagskryss.
Läs även andra bloggares åsikter om DN, lördagskyss, ordblind
Den här gången var jag så tröstlöst fast. Helt ute. Jag fejkade och fejkade. Men det gick bara inte. Så jag suddade och skrev nytt. Har aldrig varit så totalt lost på mitt favvokryss.
Nu är samtliga bildord äntligen klara. Kan ha skarvat på något enstaka.
Längtar redan till nästa lördagskryss.
Läs även andra bloggares åsikter om DN, lördagskyss, ordblind
Tankekedjan
Tankar. Moderna. Om varandra.
De har gått i spinn. Tänker, tänker, tänker. Tänker lite till. Jag behöver nya tankar nya spår. Ta mig framåt.
Men det finns inget framåt. Ingen framtid. Bara tankar. Och jag sitter fast.
Skulle behöva en ny tanke i alla fall. Även om det var en ny tanke från början. Jag behöver nya igen. Samtalskort. Ett nytt tankekort att dra från högen.
Men jag fortsätter. Utan utväg. Utflykt. Utgång. Uttal. Jag kan inte ens uttala. Bara tänka.
Söka mig nya vägar.
Vad var det som hände egentligen? Som gör att jag måste återkomma till det. Om och om igen. I fantasin. I drömmen. Något speciellt. Och ändå lite trasigt. Som jag. Lite som jag.
Jag vet att det går över. Om en stund. Men jag tror att det är det jag inte riktigt vill.
Läs även andra bloggares åsikter om tankar, fast, trasigt
De har gått i spinn. Tänker, tänker, tänker. Tänker lite till. Jag behöver nya tankar nya spår. Ta mig framåt.
Men det finns inget framåt. Ingen framtid. Bara tankar. Och jag sitter fast.
Skulle behöva en ny tanke i alla fall. Även om det var en ny tanke från början. Jag behöver nya igen. Samtalskort. Ett nytt tankekort att dra från högen.
Men jag fortsätter. Utan utväg. Utflykt. Utgång. Uttal. Jag kan inte ens uttala. Bara tänka.
Söka mig nya vägar.
Vad var det som hände egentligen? Som gör att jag måste återkomma till det. Om och om igen. I fantasin. I drömmen. Något speciellt. Och ändå lite trasigt. Som jag. Lite som jag.
Jag vet att det går över. Om en stund. Men jag tror att det är det jag inte riktigt vill.
Läs även andra bloggares åsikter om tankar, fast, trasigt
Mina bus
Mina underbara bus med bakis faster.
Faster, faster. Det betyder snabbare...
Dekadens i hösten
Landet i mörkaste hösten. Betyder oftast dekadens. Mycket vin och god ost. Dekadensen är ett faktum. Cigariller under stjärnklara natten. Uppe till 2 eftersom det finns mycket att reda ut. Det gör gärna det efter många (för många?) glas vin. Oändliga diskussioner. I alla vinklar. Jag orkar sällan återkomma till problematiker som är gamla. Andra orkar åt mig. Så vi nystar. Tills det är klart.
Uppstigning 9. Fortfarande full? Jag drog av mig brallorna vid frukosten och det är ett tecken i sig. Mina bordskamrater hade gärna blivit förvarnade. Men jag var ju onykter...
Höstmöte med de gårdsäldsta. Gammal är äldst. Och det stämmer. Ja, det stämmer. Och då får man säga och göra som man vill. Ordföranden.
Slit och släp. Sol, evig sol. Grilla korv. Gosa men min lilla gos, ta så mycket kärlek jag orkar och kan. Passa på. Oro. Kortspel. Ny väg hem.
Statusen nu är mycket oro i kroppen. Det blir så när det är dagen efter. Ångest i maggropen. Jag luktar illa. Är det ångesten som luktar? Funderar på när jag senast duschade. Inte idag är ett som är säkert. Mina ögon ser trötta och röda ut.
Ett glas vin verkar otippat efter hur frukosten tedde sig. Men jag behöver det. Bort allt av oro.
Läs även andra bloggares åsikter om dekandens, höst, oro
Uppstigning 9. Fortfarande full? Jag drog av mig brallorna vid frukosten och det är ett tecken i sig. Mina bordskamrater hade gärna blivit förvarnade. Men jag var ju onykter...
Höstmöte med de gårdsäldsta. Gammal är äldst. Och det stämmer. Ja, det stämmer. Och då får man säga och göra som man vill. Ordföranden.
Slit och släp. Sol, evig sol. Grilla korv. Gosa men min lilla gos, ta så mycket kärlek jag orkar och kan. Passa på. Oro. Kortspel. Ny väg hem.
Statusen nu är mycket oro i kroppen. Det blir så när det är dagen efter. Ångest i maggropen. Jag luktar illa. Är det ångesten som luktar? Funderar på när jag senast duschade. Inte idag är ett som är säkert. Mina ögon ser trötta och röda ut.
Ett glas vin verkar otippat efter hur frukosten tedde sig. Men jag behöver det. Bort allt av oro.
Läs även andra bloggares åsikter om dekandens, höst, oro
Ska jag börja nojja nu eller?
Hos tandläkaren frågade de om jag var gravid för första gången.
Är det någon slags magisk ålder jag har passerat eller tycker de att jag börjar se lite stor ut?
Dessutom är det alltid nedräkning inför 30 hos tandläkaren. Hon påminner mig alltid om hur många år det är kvar till 30. Förutom att jag passerar en annan magisk ålder så blir det visst dyrare då.
Det är nånting med åldern..
Läs även andra bloggares åsikter om tandläkaren, 30, ålder
Är det någon slags magisk ålder jag har passerat eller tycker de att jag börjar se lite stor ut?
Dessutom är det alltid nedräkning inför 30 hos tandläkaren. Hon påminner mig alltid om hur många år det är kvar till 30. Förutom att jag passerar en annan magisk ålder så blir det visst dyrare då.
Det är nånting med åldern..
Läs även andra bloggares åsikter om tandläkaren, 30, ålder
Frö kan inte regga KUK
Äntligen har nya numret av Språktidningen kommit. Och därför undrar jag vad din bil har för bokstäver på regskylten?
Tydligen finns en hel hög med ordkombinationer som censureras av Vägverket. Bl.a APA, ETA, FAN, FEM, FET, GAM, GAY, HAT, HKH, JUK, KUK (sorry Frö!), LEM, MUS, NRP, OND, ORM, PNS, PYS, RAS, SSU (det är klart...), TOA, USA, WWW, XXL.
Allt för att det väcker anstöt.
Som barn var det ju ett kul tidsfördriv i bilen att bilda ord på de tre bokstäverna i rätt ordning. Och det är klart att man undrar hur vi skulle vi ha reagerat på om KUK plötsligt kom upp. Vad gör man för ord av det liksom?
Sen kan jag ändå undra över ord som HES, HAR och HAN. Men det finns kanske andra underliggande faktorer. Som att HKH betyder Hans/Hennes kungliga höghet. NRP är Nordiska rikspartiet och så vidare.
Ja. Jag ska då fortfarande inte köpa bil.
Läs även andra bloggares åsikter om Mitt nya tidsfördriv blir att skicka in nya galna kombinationer som kan väcka anstöt till Vägverket
Tydligen finns en hel hög med ordkombinationer som censureras av Vägverket. Bl.a APA, ETA, FAN, FEM, FET, GAM, GAY, HAT, HKH, JUK, KUK (sorry Frö!), LEM, MUS, NRP, OND, ORM, PNS, PYS, RAS, SSU (det är klart...), TOA, USA, WWW, XXL.
Allt för att det väcker anstöt.
Som barn var det ju ett kul tidsfördriv i bilen att bilda ord på de tre bokstäverna i rätt ordning. Och det är klart att man undrar hur vi skulle vi ha reagerat på om KUK plötsligt kom upp. Vad gör man för ord av det liksom?
Sen kan jag ändå undra över ord som HES, HAR och HAN. Men det finns kanske andra underliggande faktorer. Som att HKH betyder Hans/Hennes kungliga höghet. NRP är Nordiska rikspartiet och så vidare.
Ja. Jag ska då fortfarande inte köpa bil.
Läs även andra bloggares åsikter om Mitt nya tidsfördriv blir att skicka in nya galna kombinationer som kan väcka anstöt till Vägverket
Middagslur
Det är skönt att plugga i soffan. Tiden går så fort också.
Eller så var det kanske för att jag somnade så skönt.
Läs även andra bloggares åsikter om studier, soffpotatis
Eller så var det kanske för att jag somnade så skönt.
Läs även andra bloggares åsikter om studier, soffpotatis
Med flyt
Härom dagen fick jag se mig själv på film, dansandes. Ingen chock precis, men heller ingen riktig upplevelse.
Igår kände jag mig äntligen i riktigt bra form igen. Som att jag äntligen fått kraften tillbaka efter en lång tids dragande på något som med god vilja kan kallas förkylning. Jag kände det eftersom jag kunde ta ut maximalt. Och jäklar vad jag snurrade. I piruetter, i piquéer, i axelhopp... Allt flöt bara på. J skrek "bra!" hela tiden. Koreografin var en typisk J-koreografi. Som att dansa i ett litet utrymme, inga stora utsvävningar, men mycket små detaljer. Mycket flyt.
Och det flöt.
Så ska det kännas att dansa.
J lät het chockad efteråt. Tycker att jag förvånar henne varje gång.
Sen såg jag So you think you can dance och blev paralyserad över hur bra dansare kan bli. Så grymma. Helt galna hopp, galna piruetter. Jag satt bara och rös.
I ett annat liv...
Läs även andra bloggares åsikter om flyt, dans, kraft
Igår kände jag mig äntligen i riktigt bra form igen. Som att jag äntligen fått kraften tillbaka efter en lång tids dragande på något som med god vilja kan kallas förkylning. Jag kände det eftersom jag kunde ta ut maximalt. Och jäklar vad jag snurrade. I piruetter, i piquéer, i axelhopp... Allt flöt bara på. J skrek "bra!" hela tiden. Koreografin var en typisk J-koreografi. Som att dansa i ett litet utrymme, inga stora utsvävningar, men mycket små detaljer. Mycket flyt.
Och det flöt.
Så ska det kännas att dansa.
J lät het chockad efteråt. Tycker att jag förvånar henne varje gång.
Sen såg jag So you think you can dance och blev paralyserad över hur bra dansare kan bli. Så grymma. Helt galna hopp, galna piruetter. Jag satt bara och rös.
I ett annat liv...
Läs även andra bloggares åsikter om flyt, dans, kraft
Klädkod
Jag har haft en del arbetskläder i mina dar. På Harrods var det lilla dräkten varje dag. Under en tid hade vi tema och då var det endast kjol och skjorta med förkläde och stråhatt! Som påskhare var jag förstår lurvig, på Benetton hade vi deras egna polyesterbyxor och t-shirt. I Sverige har jag haft färghandlarkläder på mig under somrarna i tonåren.
Men jag har funderat över vilka kläder jag helst skulle vilja ha på mig på jobbet. Alltså en befintlig klädkod. Sjuksköterskans busarong, krägarfluga och skjorta, Ica-sunk...?
Jag kom fram till att fastighetsskötare/vaktmästare måste ha de schysstaste kläderna. Blåbralla (utan hängslen), t-shirt och collegetröja, allt i bagysize. Det måste ju vara drömmen att få ha på sig på jobbet. Även om jobbet i sig inte lockar.
Vilken arbetsuniform avundas du?
What´s up, Doc?
Regn och Doc går bra ihop. Så jag undrar just om jag ska få gå på en promenad.
Läs även andra bloggares åsikter om regn, Dr Martens, promenadväder
Läs även andra bloggares åsikter om regn, Dr Martens, promenadväder
Hur skrev jag i skolan?
Jag läser litteratu om elevtexter. Jag undrar just hur mina egna texter såg ut under skolåren egentligen. Riktigt nyfiken blir jag. Det kan finnas någon enstaka kvar i källaren, men jag tror att det mesta slängdes bort i förra utrensningen. Det är lite synd. Särskilt som jag minns temat på vissa av dem. Ryys... Jag får skämsbumpar över hela kroppen när jag tänker på dem.
Jag ska nog ge mig ner i källaren och se vad jag kan rota fram i gammal textväg. Kanske sätta mig och analysera dem - för skojs skull.
Eller bara slänga tillbaka dem i skämshögen igen.
Uppdatering: Som jag trodde är källaren tömd på allt dylikt. Däremot hittade jag krönikorna jag krev under åren 1995-1998. Jag har läsning för flera timmar framåt.
Läs även andra bloggares åsikter om elevtext, skolskrivande
Jag ska nog ge mig ner i källaren och se vad jag kan rota fram i gammal textväg. Kanske sätta mig och analysera dem - för skojs skull.
Eller bara slänga tillbaka dem i skämshögen igen.
Uppdatering: Som jag trodde är källaren tömd på allt dylikt. Däremot hittade jag krönikorna jag krev under åren 1995-1998. Jag har läsning för flera timmar framåt.
Läs även andra bloggares åsikter om elevtext, skolskrivande
