Hannas Plats

Jag är en vanemänniska, väldigt mycket. Jag gör saker i samma ordning på morgonen, jag läser tidningen i samma ordning varje dag, öppnar programmen på datorn i samma ordning när jag startar den - vet precis var på skärmen jag ska klicka för att komma till e-postlådan. Allt går på rutin och jag gillar inte att bryta mina rutiner.

Jag lyssnar även på min spellista i samma ordning varje dag - oftast står Timblaland, Jeff Buckley och Kanye West på repeat. Idag insåg jag att jag har en massa outforskad musik på min dator.

Så nu ska jag lyssna igenom hela skivor med Regina Spektor (så grym!), Amy Winehouse, Säkert, Arcade Fire och Familjen. Jag blir ibland arg för att jag är så dålig på att vidga mina vyer.

Men jag gillar rutiner. Så är det bara.

Fy fan vad bra Regina Spektor är!




Läs även andra bloggares åsikter om musik, vana, rutiner

Jag känner en viss saknad av kulturella inslag i vardagen. Därför tänkte jag planera in ett besök på Dramaten i mellandagarna.

Och i annat fall kanske jag i alla fall ska göra ett besök i Nyköping för att återse Kent. Det är ett gott inslag som något. Jag får aldrig nog.

Läs även andra bloggares åsikter om kultur, dramaten, kent

Det här skulle jag kunna dansa till en hel natt!



Läs även andra bloggares åsikter om dancehall, ding dong, bad man forward bad man pull up

Idag fick jag mina bilder. Det gick undan som tusan!! Och de är snygga som tusan! Vilken vägg ska jag nu välja?



Läs även andra bloggares åsikter om rock, artister, väggprynader

...var på Kent-konsert.

Ovanför moooooolnen.....

Det är kärlek, värme, sentimentalitet och pur glädje. Det är Jocke, den största lyrikern jag vet, det är pumpande laserstrålar och en fortfarande märklig icke-konversation mellan låtarna. Det är en tjack-brud på film som sjunger med i låtarna.

747 är fortfarande lika mäktig, Pojken med hålet i handen allt för länge bortglömd, Revolt III återupprättad, Mannen i den vita hatten (16 år senare) större än någonsin förut.

Jag är berörd och förförd. Som alltid.

Tack Bling, för att du förgyllde årets konsert!











Läs även andra bloggares åsikter om kent, kent, kent

Idag är bara en transportsträcka.

Ikväll är det Kent. Jag är lyrisk, uppe i det blå. Det kliar i kroppen på mig.

Bara tanken på konsert gör mig helt sentimental. Hur många har jag inte varit på vid det här laget. Får aldrig nog!!

Läs även andra bloggares åsikter om kent, konsert, hög

Det är nåt med mitt huvud 

ingenting har någonsin
varit så nära ett svar

Läs även andra bloggares åsikter om svar, i huvudet

Jag verkar ha fått en biljett över. Eller blivit dumpad rättare sagt.

Läs även andra bloggares åsikter om kentbiljetter

Jag har börjat spisa bra musik på jobbet på dagarna.

Och jag märker att jag blir så mycket mer fokuserad och produktiv av det än av den ständiga tystnaden.

Tystnaden gör mig nästan nedstämd. Medan musiken gör mig upprymd.

Andra bloggar om: musik, livat, upprymd

Kent väcker mina känslor på ett sätt som väldigt få andra kan. När jag läser om dem och när jag hör dem.

De har funnits i mitt liv länge. Jag kom snabbt att älska dem. Det gör mina känslor dubbelbottnade. Det är sentimentalitet blandad med genuin lycka och dyrkan.

Jag har så många minnen till Kents låtar från hela mitt liv, från det att jag var 16 år och såg dem på Sportcentrum i Norrtälje, till en intim spelning i London då jag stod väldigt världens bästa band, till mitt första riktiga jobb år 2000 då jag lyssnade på Hagnesta Hill-skivan varje dag på väg till och från jobbet (det luktar dammig vår och vackra minnen från sena nätter), till konserten vid Storängsbotten sommaren för två år sen då jag var hög på deras musik under hela konserten.

Varje gång jag läser en intervju med dem kommer den tillbaka. Kärleken. Så stark. Och jag inser igen och igen varför de är så inihelvete bra. Det är hela grundinställningen. Vackra ackord ger vacker musik som sätter sig i reptilhjärnan tillsammans med nattsvarta texter.

Det är utanförskap och missförstådd kommunikation i en samklang som sätter sig djupt i mig.

Jag är sedan länge såld, för endast några få kameler!

Är du lycklig nu? Har vi tid innan allting tar slut?


Andra bloggar om: kent, såld, nattsvart, kärlek

Jag har gått och nynnat på Foreigner hela eftermiddagen. Typiskt 80-tal. Jag ser Snuten i Hollywood, axelvaddar och tuperat hår framför mig. Mycket neon, mycket värme, mycket glädje. 80-talet var bra! Synth är så stort. Måste ha en synth.

Ändå var jag bara 10 år på 80-talet. Hur kan det ligga mig så varmt om hjärtat?

Say you will, say you wont
Make up your mind tonight
Say you do, say you dont
Wanna be mine


Och alltså, vad gör den i min hjärna idag?

Andra bloggar om: foreigner, 80-tal, synth, musik

Nya Kent-singeln idag.

Ingenting. Sen kom ingenting. Sen kom ingenting.

Sen kom allt.

Andra bloggar om: kent, ingenting, singel

Nu är biljetterna säkrade. Skönt! Ticnet har ju en tendens att braka samman när Kent släpper biljetter.

Jag sitter och darrar fortfarande av adrenalin.

Andra bloggar om: kent, biljetter, adrenalin, nervöst

Inser till min oförställda fasa att Kent släpper konsertbiljetter imorgon. I höst blir det konsert. Pjuh, vad nära det var att jag missade det...

Andra bloggar om: kent, biljettsläpp, nära ögat

Har precis träffat gitarrkillen som ska spela med mig imorgon på bröllopet. Han var hur lugn som helst, fortfarande 17 år och kände sig säker på vad vi höll på med.

Nu känner jag mig också lugn. Det kommer att gå bra. Jag kan ju låten, och har en kompetent person med mig på gitarr. Det kan liksom inte gå fel, nerver har jag klarat av förr.

Det här är nog det smartaste jag gjort.

Andra bloggar om: lugn, 17-åring, sjunga, det smartaste jag gjort

Supertramp står på repeat på datorn. Bara The Logical song.

Jag får en särskilda känsla i magen när jag hör den. Den påminner om något som jag glömt. Men känslan bor kvar i låten - och i mig.

Samtidigt funderar jag över det logiska. Vad är logiskt att göra, vad är rationellt? Går det stick i stäv med det jag vill? Jag går på magkänslan. Och låten är bra!

Andra bloggar om: supertramp, logiskt, magkänsla

Jag kan bara konstatera att jag ätit gott ,nybakt, varmt bröd nyss. Inte illa till slut! Lite smålyxigt nästan.

Sitter och försöker leka med gitarren. Jag är riktigt dålig på det. Blir så snabbt uttråkad. Jag vill ju spela låtar och vara bra, inte sitta och fiddla och vara dålig. Jag gillar inte attt behöva kämpa för saker, det ska gå snabbt och helst av sig själv!

Andra bloggar om: gitarr, nybakt bröd, otålig

Jag inser att jag borde gjort detta för länge sen, nu blir det mest som ett sista desperat försök.

Jag har fortfarande inga noter eller en ackordanalys till låten Det smartaste jag gjort av Bo Kaspers Orkester. Sökningar på internet och i notaffärer har inte gett någonting. Inte heller en direkt fråga till bandet. Jag har givit mitt bands basist i uppgift att försöka ta ut den själv, men han har dessvärre inte så mycket tid.

Är det någon som redan har tagit ut den eller som är extremt talangfull med en stor portion extra tid i bakfickan och sugen på att ta sig an detta uppdrag. Ja, då vet ni vem det är som frågar också. Andra tips välkomnas.

Andra bloggar om: det smartaste jag gjort, ackord, på jakt, bo kaspers orkester

Jag fick hem en ny vän till lägenheten igår. Som jag har väntat. Men nu är han äntligen hos mig.

Den akustiska, stålsträngade, gitarren och jag ska bli nära bekanta med varann den närmaste månaden. Han ska till och med få följa med mig på bröllop och göra performance i kyrkan. Det tror jag han ska gilla. Måste nästan ta med hans egna lilla bostad också, som är draperad med siden i färgen kärleksört (som även bloggen draperats i :). En av mina favoritfärger faktiskt. Funderar på att flytta in där med honom.

Gårdagen slutade ganska bra ändå.

Andra bloggar om: gitarr, ny vän, förberedelse

Jag kan sitta och administrera musik i timmar utan att märka hur mycket klockan hunnit bli. Det som är jobbigt är att alla mina spellistor nu fuckar upp sig. Jag kan leva med det. Bara att göra nya lika fantastiska.

Men det är ett jäkla micklande. Har suttit en bra stund och bara kommit till U2, jag börjar nerifrån. Det är en bit kvar innan all musik är katalogiserad så som jag vill. Kan man inte anställa folk eller ett system för den här typen av sysselsättning?

Jag är mycket för att köpa loss tjänster. Kanske borde jag istället öppna en byrå där jag ställer upp med olika saker, som att hjälpa till att köpa de perfekta jeansen, vara stöd i inredning av hemmet, utföra administrering av musik eller annat på datorn. Hmm... jag tror det är en affärsidé. Jag undrar hur ofta jag tänker just tanken borde man inte kunna anställa folk för att utföra den här tjänsten, när jag känner mig lite vilsen eller uttråkad själv i den stora världen.

Andra bloggar om: köpa tjänster, öppna byrå, musikadministration, flow