Röd

När jag var liten och i min ungdom så rodnade jag väldigt lätt. Hände ganska ofta om någon bara tilltalade mig, någon som jag inte var van vid eller i en situation som var ovanlig. Men det kunde också hända i helt vanliga sammanhang när jag kände mig extra exponerad.

Det var väldigt jobbigt. Inte så sällan passade människor på att påpeka det här för mig och det blev inte precis bättre. Ibland hade jag självbevaresedrift nog att liksom göra en grej av det, för att underlätta situationen.

Under åren verkar det där faktiskt ha vuxit bort, i alla fall oftast. Jag antar att inte lika många situationer känns skämmiga på samma sätt. Och nu för tiden om jag känner att det hettar till tycker jag inte att det är hela världen.

Tänk, jag trodde aldrig att det där skulle gå över. Att det skulle bli bättre. Men det blev faktiskt det.

Eller så var det jag som blev bättre.

Kommentarer
Postat av: Fröet

Jag rodnar ofta. Eller blir knallröd. Ofta i situationer där jag liksom inte borde rodna. Har dock lärt mig leva med det. Min chef brukat skämta och säga att jag borde bli pokerspelare;)

2011-03-22 @ 08:50:40
Postat av: Cosmic Moose

Det där hade jag också problem med några år sedan.Det var hemskt ett tag där. Nu har det gått över. Rodnar ytterst sällan numera.

2011-03-22 @ 21:44:50
URL: http://rochester.blogg.se/
Postat av: Anonym

Frö: En framtida karriär kanske.



Cosmic: Det är märkligt hur det kan ändras.

2011-03-23 @ 20:49:09
Postat av: Matilda

Det har jag också lidit av! Men mest led jag av andras kommentarer. Jag kan fortfarande bli väldigt röd, men inte lika ofta och jag har nog lärt mig bemästra jobbighetskänslan. För ju jobbigare man tycker det är, desto rödare blir man...

Skönt att höra att man inte är den enda med sådana symptom!

2011-03-25 @ 16:41:08
URL: http://mystiskt.blogspot.com

Skicka flaskpost

Namn:
Kom ihåg mig till nästa flaskpost

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0