Hannas Plats

Good times on the rise. It´s all in your hands.

Jo, It pays to belong gör mig fortfarande glad. Får mig lyfta blicken från marken och le. Vilken grå dag som helst. Den andas sommar, frihet, val och trygghet.

Men idag fick den mig att tänka. Att allt är i mina händer, vägen är uppåt. Men hur spelar man en hand som man inte vet hur den ser ut. Tryggheten är falsk och skör. Jag väntar på en resa. Men jag kommer också att komma hem från den. Vad väntar då?

På andra sidan väntar ovisshet och kanske ingenting. Om ingenting är allt: vad har man då?

Det enda jag ser är slut. Jag undrar fortfarande vad jag ska fylla de där dagarna med.

Läs även andra bloggares åsikter om slut, förväntan, trygghet, ovisshet