Våga satsa

Lite för höga krav. Eller bara rädsla att misslyckas.

Det håller mig borta från att verkligen lyckas med sånt jag åtar mig. Jag vågar aldrig riktigt satsa fullt ut, och kommer därmed heller aldrig riktigt att bli riktigt bra på något. Jag kan lite om mycket. Tänk om jag kunde specialisera mig istället. Då måste jag våga satsa. På dansen, på musiken eller på vad jag nu vill bli bra på.

Om jag vill. Varför är det  så svårt att släppa sargkanten? Därför att misslyckandes beska hägrar över den som verkligen försöker. Och jag är inte en person som kan misslyckas.

Men ska rädslan att misslyckas styra mitt liv?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer
Postat av: Ellinor

Jag kan verkligen relatera. Det är för jävligt att det ska vara så svårt att sätta sig över en rädsla! Och värst är nästan när man får för sig att man vill något när det egentligen är rädslan som spelar en ett manipulativt spratt...

2008-06-12 @ 11:21:26
URL: http://mariaellinor.blogg.se/
Postat av: Petra

Att våga satsa, oberoende av slutresultat, kan aldrig ses som ett misslyckande. Ett försök, kanske. Men inte ett misslyckande.

2008-06-12 @ 11:33:27
URL: http://petra.papper.fi
Postat av: Jazzhoppan

Jag förstår precis... Sargkanten känns trygg men ibland måste man ut på isen

2008-06-12 @ 13:27:04
URL: http://jazzhoppan.blogg.se/
Postat av: Hanna

Ellinor: Ja, det är förjävligt svårt att veta vad man egentligen vill!

Petra: Hm, ska försöka få in det i min skalle, även i reptilhjärnan som annars flyr väldigt lätt.

Jazz: Isen är hal. Och platt...

2008-06-12 @ 20:42:41
URL: http://hannasplats.blogg.se/

Skicka flaskpost

Namn:
Kom ihåg mig till nästa flaskpost

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0